Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volsungasagan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6973
VoTsungasagan—V oltaire.
6974
Vo’lsungasagan. En pà isl. omkr. 1260
avfattad, ur äldre dikter utarbetad
prosasaga om en mäktig konungaätt, de s. k.
volsungarna. Den ryktbaraste av dem var
Sigurd Fafnesbane. Jfr Gjukungar,
Gudrun, Nibelungenlied!
Volt (efter A. Vol t a). Enheten för
elektrisk potentialskillnad. 1 v. är den
spänning, som måste finnas mellan
ändarna på en ledare med 1 ohms motstånd,
för att strömstyrkan skall uppgå till 1
ampère. Jfr Elektriska enheter!
Volta, Alessandro, f. 1745, d. 1827.
It. fysiker, som konstruerat det första
gal-vaniska elementet, Voltas stapel,
bestående av bleck av zink och koppar
(ur-spr. silver) med mellanlägg av
svavelsyre-fuktat tyg. V. är även upphovsman till
elektroskopet och den
elektriska kondensatorn.
Vo’Ita. Flod i Väst-Afrika (övre Guinea)
med källor i Senegal och mynning i
Guinea-bukten. Längd: 1 600 km. V. är huvudflod
i britt, kolonien Guldkusten.
Volta, Elektriska a. b. Bolag i
Stockholm, urspr. grundat 1915, rekonstruerat
1922, med fabrik i Ulvsunda. V. tillverkar
elektr. dammsugare och värmeapparater.
Aktiekapitalet var vid det nuv. bolagets
start 3 mill. kr., men nedsattes 1925 till
1,8 mill. kr. Tillgångar 4 mill. kr. (1931).
V. samarbetar intimt med ett tyskt bolag,
Volta-Salus Staubsäuger A. G.
Voltaire [våltä’r], Frangois Marie
Arouet de V., f. 1694, d. 1778. Fransk
förf, och kulturpersonlighet, den franska
upplysningens främste målsman, som
utövat en mångsidig och inflytelserik
verksamhet. Ivrig anhängare av upplysningens
sak stred han för dess humana och
liberala idéer; med förbittring anföll V. den
religiösa ofördragsamheten och skonade
varken kyrkan el. kristendomen; själv
företräder han närmast den eng. deismen.
Han har nyttjat de flesta diktarter som
språkrör för sina idéer. Ehuru ingen
djupgående natur ägde han likväl överlägsen
förmåga att intelligent och livfullt
behandla olika ämnen. Hans stil är glänsande, och
som satiriker och ironisk polemiker söker
F. M. A. de VOLTAIRE.
Byst av J. A. Houdon.
han sin like. Urspr. en elegant och elak
salongspoet blev han på grund av satiriska
dikter och skarpa uttalanden nödsakad
bege sig till England, där han mottog
starka, bestående intryck av eng. kultur och
av nya tankeriktningar. Sina erfarenheter
framlade han i den uppmärksammade
boken Lettres philosophiques sur les anglais
(1734); på grund av dess brännbara
innehåll måste han sätta sig i säkerhet för de
upplysningsfientliga franska
myndigheterna och söka sin tillflykt hos en väninna,
den begåvade madame de Chàtelet vid
loth-ringska gränsen, hos vilken han stannade i
15 år ivrigt sysselsatt med diktning och
studier. På grund av sitt ökade litterära
rykte blev han av den upplyste monarken
Fredrik II av Preussen kallad till dennes
hov. Efter en brytning med denne inköpte
V. ett slott i Frankrike vid schweiz.
gränsen, F e r n e y, där han sedermera levde
som en huvudfigur i Europas andliga liv
och varifrån han stod i brevväxling med
furstar, författare och andra framträdande
personligheter på olika områden. V. ingrep
här ofta mot fanatism och vrånghet, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
