Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreskutan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7129
Äsarne—Åskledare.
7130
Hallands län (Viske härad). 1 077 inv.
(1932). 5. Socken i Skaraborgs län (Åse
härad). 530 inv. (1932). 6. Socken i
Jämtlands län (Lits och Rödöns tingslag). 1 895
inv. (1932).
Äsarne. Socken i Jämtlands län (Bergs
tingslag). 843 inv. (1932).
Åsbacka trävara a. b. Bolag i
Söderhamn, grundat 1880, aktiekapital (1931)
0,4 mill. kr. Timmerfångst s. å. 160 000 st.
sågtimmer. Sågverken vid Åsbacka och
Källskär producerade 7 900 standard sågat
virke. — Dotterbolag: Källskärs a. b.,
grundat 1892, egna fonder 1,5 mill. kr.
och Söderhamns trävaru a. b., grundat
1894, egna fonder 0,36 mill. kr.
Äsbo. Socken i Östergötlands län
(Göst-rings härad). 1 478 inv. (1932).
Åsbo häraders tidning. Konservativ
daglig tidning i Ängelholm, grundad 1898.
Äsbrohammar-Spångsholms bruks nya a.
b. Bolag i Spångsholm, Östergötlands län,
grundat 1907, aktiekapital 1,02 mill. kr.
Ä. tillverkar stål- och järntråd, stållinor,
kätting m. m. till ett värde av 1,5 mill.
kr. årligen.
Åsbräcka. Socken i Älvsborgs län
(Flundre härad). 227 inv. (1932).
Åse. Härad i Skaraborgs län.
Åseda. 1. Socken i Kronobergs län
(Upp-vidinge härad). 3 641 inv. (1932). 2.
Muni-cipalsamhälle i Ä. 1. 1 061 inv. (1932).
Äsele. 1. Tingslag i Västerbottens län.
2. Socken i Å. 1. 5 959 inv. (1932). 3.
Muni-cipalsamhälle i Å. 2, s. Lapplands mest
betydande marknadsplats. 1 153 inv. (1932).
Åsenhöga. Socken i Jönköpings län (Mo
härad). 1 057 inv. (1932).
Åsgropar. Större el. mindre gropar i
marken på el. invid rullstensåsar, troligen
uppkomna samtidigt som åsen genom att
isstycken avlagrats bland stenarna i denna.
Åsgård. Annan form för Asgård.
Åsgårdstrand. Stad i s. ö. Norge
(Vest-fold fylke), bekant som badort. 326 inv.
(1930).
Åska (fn. as-ekja = gudens, d. v. s. Tors
åkning). Elektriska urladdningar i
atmosfären, i regel best, av såväl ljusfenomen
blixt, som ljud, åskdunder el. t o
r-d ö n. Urladdningarna bero på stora
potentialskillnader, vilka uppkomma i samband
med hastig kondensation av vattenångan i
atmosfären. Att ljudet blir långdraget
mullrande, beror dels på att det når oss
från olika punkter av den ganska långa
blixtbanan och alltså har olika lång tid att
nå fram, dels på att det återkastas från
marken el. molnen som eko. Åskvädren
indelas av meteorologerna i tre grupper,
av vilka dock endast två, nämligen
värmeåskväder och
virvelåskväder, förekomma hos oss. De förra
uppkomma under varma sommardagar,
särskilt vid 3 till 4-tiden på e. m., på grund
av den hastiga kondensation, som inträder
i den varma och fuktiga uppåtstigande
luften. Dylika åskväder äro även mycket
vanliga i tropikerna. De medföra ingen
varaktig förändring i väderleken, utan äro
av lokal och tillfällig natur.
Virvelåskvädren åter äro vanliga på främre sidan av
stora barometerminima (»oväderscentra»);
de förekomma samtidigt över stora
områden och efterföljas i allm. av förändring i
väderleken. De kunna även uppträda om
vintern, men äro även de vida vanligare om
sommaren. I polartrakterna är å. mycket
sällsynt.
Att å. är av elektrisk natur, visades
redan 1752 av Benjamin Franklin. Jfr
Blixt!
Åskledare. Apparat för att skydda
byggnader el. dyl. fr. att skadas av åsknedslag.
Å. består oftast av en grov stång el.
trådlina av järn el. koppar, som höjer sig över
taket och slutar i blanka metallspetsar.
Genom grov nedledning utan skarpa hörn
förbindes den med järnrören i en
vattenledning el. en i jorden nedgrävd
metallplatta. Den bör sättas i ledande
förbindelse med större metallmassor i byggnaden
(plåttak, gasrör o. d.). Telegraf- och
telefonanläggningar skyddas ofta genom
särskilda slags å., emedan de ej kunna direkt
jordförbindas. Vanl. användas i sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
