Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ökenlo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7167
Ökenlo—Öm.
7168
nederbörd. Emedan denna är ringa i de
två stora bälten på jorden, som sträcka
sig n. och s. om tropiska området, så
uppträda i dessa bälten stora ö., endast
avbrutna av fruktbara områden på de
ställen, där höga berg nära kusterna el. andra
omständigheter förorsaka ett regnrikare
klimat.
Ökenlo. Annat namn för k a r a k a 1.
ökenräv. Detsamma som f e n n e k.
Ökenspringråttor (Di’pus). Ett släkte
G n a g a r e med långa bakben, små svaga
framben och lång svans med tofs. ö.
förekomma i Nord-Af rikas och v. Asiens
öknar och leva i jorden.
ö. K. J. Förk. för ö r e b r o—K ö p i n g s
järnväg. Se
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund!
Ökna. Socken i Jönköpings län (östra
härad). 1 204 inv. (1932).
Öknebo. Härad i Stockholms län.
Öl. Se Maltdrycker!
ÖLANDS
LANDSKAPSVAPEN. Fältet blått,
rådjuren guld,
rosorna silver.
Öland. Ö i Östersjön och landskap i
Götaland, med en landareal av 1 339 kvkm
Sveriges minsta landskap, öns längd är
137 km, största bredden 16 km. ö. är helt
och hållet ett lågland. Högsta punkten
når upp till 51 m. ö. h. och ligger vid öns
västsida, varifrån landet sakta sluttar
mot ö. Den v. sidan höjer sig brant över
kustlandet och bildar den s. k. Västra
landborgen. En strandvall längs ö.
kusten kallas stundom östra
landborgen. Mellan landborgarna
utbreder sig en ödslig
platå, det s. k. a
1-v a r e t.
Berggrunden utgöres av
lager yngre än
urberget: sandsten,
skiffrar och
kalksten. Moränlera
täcker västsidans
strandremsa, som
är öns förnämsta
jordbruksbygd, sand
dess nordligaste
delar, varest dyner
på vissa håll bildats. I övrigt förekommer
morän, flerstädes lerblandad och
kalkhal-tig. Öns inre är mycket fattigt på lösa
jordlager och visar på sina håll
utpräglad stäppkaraktär. Skogs- och
hagmarker-na utgöra omkr. 34 % av ytan, den
odlade jorden omkr. 30 °/o- Näringar äro
jordbruk med boskapsskötsel och
mejerirörelse, sten- och cementindustri samt ngt
fiske och sjöfart. Samfärdseln förmedlas
av landsvägar och järnvägar samt
båttrafik. Stad: Borgholm. Ö. tillhör Kalmar
län. ö. stod under medeltiden i nära
världslig och kyrklig förbindelse med
Östergötland. Under 1300-, 1400- och 1500-talen
(till 1523) var ön vissa tider dansk
besittning.
Ölands cement a. b. Bolag i Stockholm,
grundat 1916, fabriken vid Lovers bruk
inom Södra Möckleby socken (Öland)
anlagd 1887. Aktiekapital 1,69 mill. kr.
Tillverkning 184 000 fat cement och 68 000 hl
kalk till ett värde av 2 mill. kr.
Ölands järnväg. Sammanslagning mellan
Borgholm s—B öda järnväg och
Södra Ölands järnväg.
Öljehult. Socken i Blekinge län (Bräkne
härad). 1 367 inv. (1932).
Ölme. 1. Härad i Värmlands län. 2.
Socken i Ö. 1. 2 266 inv. (1932).
Ölmevalla. Socken i Hallands län (Fjäre
härad). 1 044 inv. (1932).
ölmstad. Socken i Jönköpings län
(Vista härad). 1 275 inv. (1932).
ölost. Varm dryck el. soppa, best, av
svagdricka, som blandats med mjölk,
varvid denna ystar sig.
ölserud. Socken i Värmlands län (Näs
härad). 471 inv. (1932).
Ölsremma. Socken i Älvsborgs län
(Kinds härad). 276 inv. (1932).
ölsupa. Mjölkvälling, försatt med
ingefära och svagdricka.
ölänning el. k u n g s h ä s t. En utdöd,
upp till 120 cm hög sv. ponyras, som hade
sin största utbredning på Gotland.
öm. Socken i Skaraborgs län (Kåkinds
härad). 271 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
