Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öronspottkörtlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7183
östbo—Östergötland.
f7184
RAGNAR ÖSTBERG.
Fotografi.
ett flertal omgångar anställd vid Kgl.
teatern i Sthlm, samt 1879—85 vid Nya
teatern därstädes; fr. 1916 verksam som
sångpedagog. ö. konserterade 1892—94 i
Amerika. Led. av Mus. ak. III. R a g n a r ö.,
f. 1866. Arkitekt,
1922—31 professor
vid
Konsthögskolan. Jämte en rad
förnämliga
privathus har han byggt
Östermalms allm.
läroverk,
Patént-och registreringsverket (båda i
Stockholm),
Värmlands Nations hus
i Uppsala samt
Stockholms stadshus. Det senare, liksom
flertalet av hans monumentala byggnader
uppfört i tegel, räknas som den moderna
sv. arkitekturens märkligaste verk och
har gjort Ö. internationellt
uppmärksammad. Led. av Konst, ak. Se bilder till art.
Stockholm!
Östbo. Härad i Jönköpings län.
Österberg, Sven Erik, f. 1892.
Statssekreterare i Handelsdepartementet sedan
1930, byrådirektör i Kommerskollegium
sedan 1929, konsultativt statsråd i Ekmans
ministär 1930.
österbitterna. Socken i Skaraborgs län
(Laske härad). 553 inv. (1932).
Österbotten (fin. Pohjanmaa). Landskap
i n. v. Finland, hörande till Vasa och
Uleå-borgs län.
Österby. Järnbruk i Uppsala län (Films
socken), anlagt 1565. Bruksbefolkningen
härstammar till stor del fr. av Louis de
Geer på 1600-talet inkallade valloner. Ö.
tillhör Gimo-Österby bruks a. b., som
förfogar över omkr. 73 % av Dannemora
gruvfälts bästa malmer.
österdalen. Dalgång i s. o. Norge,
ge-nomfluten av Glommen och dess bifloder,
särskilt Rena. Ö. sträcker sig i ö. (Trysil)
ända till den sv. gränsen.
öster-Dalälven. En av de båda
källflo-der, ur vilka Dalälven uppstår. Se
Dalälven!
1 österfärnebo. Socken i Gävleborgs län
(Gästriklands ö. tingslag). 3 094 inv. (1932).
Östergarn. Socken i Gotlands län
(Got-rlands n. härad). 602 inv. (1932).
östergren. 1. K a r 1 L u d v i g ö., f. 1842,
d. 1881. Skald (signaturen Fjalar i
!N a m n 1 ö s a sällskapet), vars
diktning’ givit vackra uttryck åt hans blida,
älskvärda, ädelt humana personlighet. 2.
Karl Olof ö., f. 1874. Den förres son,
språkforskare, docent i Uppsala sedan 1905,
vars huvudarbete är det betydelsefulla med
statsanslag mtgivnå verket Nusvensk
ordbok (1915 ff.) som, en gång färdigt
kommer att bilda étt verkligt monument över
den innevarande epoken av vårt språks
historia.
östergyllen. Poetisk benämning på
Östergötland.
Östergötland. Landskap i n. ö. Götaland,
méd en landareal av 9 902 kvkm. ö:s
östersjökust är starkt splittrad samt rik
på inträngande vikar, av vilka Bråviken
och Slätbaken äro de största. Den branta
Vätter stranden är bildad genom
förkastningar. Norra Ö. är starkt kuperat, med
höjder upp till 226 m; mell. ö. är ett
slättland av omkr. 30 km:s bredd; s. ö. höjer
sig och når i s. v. en höjd av 327 m.
Rikedom på sjöar och vattendrag är ett av ö:s
karaktärsdrag; de största sjöarna äro
Sömmen och Äöunden. De stora sjöarna
Boren, Roxen och Glan tillhöra slättlandet
och markeras liksom Bråviken på
nordsidan av förkastningsbranter. ö:s
förnämsta vattendrag är Motala ström med
tillflödena Finspångsälven fr. n. samt
Svartån och Stångån fr, s. Berggrunden
utgöres av granit och gnejs. I mindre
omfattning förekomma urkalksten (marmor)
vid Kolmården samt siluriska berglager
vid Vättern och inom slättlandets v.
delar. På slätten ha sedimenta vlagringar
(leror) stor utbredning. Därjämte
förekomma morän- och rullstensgrus. Samtliga
jordlager på slätten äro kalkhaltiga.
Skogsmark upptar omkr. 2/3 avÖ:s yta, åkerjord
omkr. i/4 och torvmarker omkr. 1/12-
Näringar äro jordbruk och boskapsskötsel
med mejerirörelse, industri och bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
