Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östersjön - Östersjöprovinserna - Österskär - Österslöv - Österström, Axel Ivar Emanuel - Östersund - Östersundsposten - Östertälje - Österunda - Östervallskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7197
östersjöprovinserna—östervallskog.
7198
till 4 m över det normala förekommit. Vad
strömmarna i n. Ö. beträffar, går under
våren utström längs både sv. och fin.
kusterna vid Bottniska viken. I samma vik äger
under hösten inström rum dels på djupt
vatten, dels längs fin. kusten, under det att
utströmningen sker längs sv. kusten.
Djurliv. Saltvattensfaunan minskar
givetvis, ju längre inåt ö. man kommer,
detta dels så, att individerna bli mindre
kraftigt utvecklade, dels så, att arterna bli
färre till antalet. Torsk och sill bli sålunda
i ö. helt små till växten. Andra
saltvat-tensfiskar, som gå in i ö., äro rödspotta,
piggvar och makrill. Torsken går till
Norra Kvarken, under det att rödspottan har
sin nordgräns ngt sydligare i Bottniska
viken och piggvaren går endast strax n.
om Aland. Redan i s. ö. påträffas abborre,
och ju längre in i Ö. man kommer, desto
flera sötvattensfiskar finner man, bl. a.
gädda och braxen. Flera slag av säl leva i
Ö., delfin anträffas ej sällan, och
undantagsvis kunna även större valar förirra sig
in i ö.
Sjöfart, ö. har trafikgeografiskt en
dubbel uppgift, i det att den dels tjänar
samfärdseln mellan östersjöländerna, dels
ger dessa länder tillträde till världshavet.
Den senare uppgiften är i våra dagar
ojämförligt viktigast. Även sjöfarten mellan
länderna omkr. ö. är emellertid
synnerligen livlig, och så gott som samtliga dessa
länder stå i regelbunden
ångbåtsförbindel-se med varandra.
östersjöprovinserna. Gemensam
benämning på Ingermanland, Estland, Livland
och Kurland, huvudsakligen använd under
den tid (1721—1918), då de tillhörde
Ryssland. Länderna ha ej enhetlig befolkning
och ha delvis före och efter den ryska
tiden ej haft gemensamma öden. Kurland,
Livland och Estland tillhörde Tyska ordens
område från 1200-talet till 1560, då
Kurland blev hertigdöme under polsk
överhöghet, Estland svenskt, och Livland var länge
föremål för strider mellan Sverige, Polen
och Ryssland men kom från 1620-talet
under sv. styrelse. Peter den store av
Ryssland erövrade i början av 1700-talet alla län-
derna utom Kurland, som blev ryskt 1795.
1918 frigjordes Kurland, Livland och
Estland från ryska riket och bilda nu
republikerna Lettland (Kurland och större
delen av Livland) och Estland (Estland
och en mindre del av Livland).
Ingermanland hör alltjämt till Ryssland.-—• ö. kallas
även Balticum (Baltiska
provinserna).
österskär. Villasamhälle i Stockholms
län (österåkers socken) vid S. R. J.
österslöv. Socken i Kristianstads län
(Villands härad). 1 243 inv. (1932).
österström, Axel Ivar Emanuel,
f. 1887. Tidningsman och frisinnad
politiker, red. för Väster norrlands Allehanda
sedan 1916, led. av A. K. 1922—24, F. K.
sedan 1925.
Östersund. Stad i
J ämtland, J ämt-
lands län, vid
Storsjön och S. J., säte
för länsstyrelsen i
Jämtlands län,
förläggningsort för
Jämtlands
fältjä-garregemente och
Norrlands
artilleriregemente. ö., vars
gamla
träbebyggelse är delvis
bibehållen, har 41 fabriks-
anläggningar med 606 arbetare (1930).
Ångbåtstrafiken på Storsjön är livlig; Ö:s
hamn hade år 1930 att rapportera 2150
ankomna och avgående fartyg. Ö. har ett
stort friluftsmuseum, Jamtli. Ö. blev stad
1786. 14 587 inv. (1932).
Östersundsposten. Konservativ tidning i
Östersund, grundad 1877, daglig sedan
1907.
östertälje. Socken i Stockholms län
(Ök-nebo härad). 1 151 inv. (1932).
Österunda. Socken i Västmanlands län
(Torstuna härad). 633 inv. (1932).
östervallskog. Socken i Värmlands län
(Nordmarks härad). 1 087 inv. (1932).
ÖSTERSUNDS
STADSVAPEN. Fältet blått,
älghuvudet silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
