Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bartholomé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Ba’rt6k—Bas.
578
FRA BARTOLOMMEO: Kristus begråtes.
Florens.
och. utrikesminister under världskriget,
sedan krigs- och justitieminister,
outtröttlig förfäktare av Frankrikes militära
maktställning i Europa och
Versailles-fre-dens stränga genomförande. B. har stått
Poincaré nära och bl. a. varit Frankrikes
förste delegat vid Genuakonferensen och
ledamot av skadeståndskommissionen.
Ba’rtök, B é 1 a, f. 1881. Ungersk pianist
och modernistisk tonsättare, vilken skrivit
operor, två balettpantomimer,
kammarmusik, orkesterverk och pianokompositioner.
B. är även känd som betydande
folkmusikforskare.
Bartolomme’o, F r a, f. 1472, d. 1517.
Florentinsk konstnär, Savonarolas
anhängare, munk i S. Marcoklostret i Florens, en
av högrenässansens mest berömda målare.
B:s arbeten (särsk. altartavlor) äro
utförda i en bred målerisk stil och präglas av
ett lugnt och högtidligt allvar.
Bartsch, Rudolf Hans, f. 1873.
österrikisk förf, av romaner och noveller.
Barturteja’ure. En sjö i mell. Lappland
strax n. om polcirkeln, 623 m. ö. h., 17
kvkm; den avrinner till Hornavan och
Skellefte älv.
Baruch [bse’rok], Bernard Mannes,
f. 1870. Nordamer. finansman av judisk
börd, ekonomisk rådgivare och sakkunnig
under fredsförhandlingarna i Paris 1919. B-
utgav 1920 en bok, vari han skarpt
nagelfar Versailles-f reden.
Baruk. Profeten Jeremias vän (Jer. 32,
36, 43, 45 kap.). — Baruks
apoka-1 y p s e r och Baruks bok,
apokry-fiska böcker i G. T., till vilka B. uppgives
vara förf.
Barva. Socken i Södermanlands län
(öster Rekarne härad). 831 inv. (1930).
Bary [ba’ri], Heinrich Anton de,
f. 1831, d. 1888. Tysk botanist, som
utfört banbrytande undersökningar över
särskilt algernas, svamparnas och
bakteriernas organisation och utveckling.
•
Barysfä’r (grek. bary’s = djup och
sfa’ira = klot). Jordens inre del,
bestående av tyngre ämnen än den yttre,
jordskorpan inneslutande delen, litosfären.
Bary’t. Beteckning för bariumhydroxid,
Ba (OH)ä. Barytvatten är en lösning av b.,
är starkare basiskt än kalkvatten men
grumlas av kolsyra i luften (utfällning av
bariumkarbonat). — Barytgult 1. b
a-riumkromat (BaCrO4), i vatten olöslig
förening, som användes dels till färg, dels
i tändsatsen på tändstickor. — B a r y
t-vitt 1. permanen t-v i 11, vit färg av
synnerligen stor täckkraft och varaktig i
luften. B. erhålles genom fällning av
bari-umsulfid med zinksulfat och innehåller
alltså en blandning av zinksulfid och
barium-sulfat.
Ba’ryton (grek. bary’s = djup och to’nos
= ton). 1. Mansröst mellan tenor och bas
med ett ungefärligt omfång stora G till
ettstrukna g. Den högre b.-stämman kallas
t e n o r-b. och den lägre b a s-b. 2. Ett
under 1700-talet vanligt stränginstrument av
violoncellens storlek och form. 3. Ett i
militärorkestrar använt
bleckblåsinstru-ment, även kallat b.-h o r n 1. e u f
o-n i u m.
Bas (grek. &a’sis). Bet. grundval, botten,
utgångspunkt. 1. Inom byggnadskonsten
en pelares fotplatta. 2. Inom musiken den
understa stämman i en flerstämmig
musikalisk sats. Se Generalbas! — Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
