Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Basfiol—Basi’lika.
582
(OH-joner). B., som kännas hala i
vattenlösning och smaka som lut 1. tvål, bilda
med syror s a 11 e r. De igenkännas på det
karakteristiska sätt, på vilket de färga en
del färgämnen, (s. k. indikatorer), såsom
lackmus blått och fenolftalein rött. B.
benämnas ofta alkalier och de starkare b.
för kaustika 1. frätande alkalier. De
sistnämnda äro giftiga och fräta
sönder ett flertal organiska ämnen ss. ylle,
hår, horn, målarfärg, vaxduk,
korkmattor m. m. Bland viktigare baser må
nämnas natriumhydroxid 1. natronlut,
kalcium-hydroxid 1. släckt kalk och
ammonium-hydroxid 1. ammoniak.
Basfiol. Folklig benämning på
kontra-b a s.
Basford [bre’sfad]. Fabriksstad i mell.
England (grevsk. Nottinghamshire). 19 000
inv.
Basi’die. Se Basidiomycetes!
Basidiomyce’tes. Svampgrupp.
Karakteristiskt för b. är att sporerna bildas i ett
bestämt antal — vanligen fyra — från en
b a s i d i e. Hos lägre b. äro basidierna
4-celliga, d. v. s. genom tvär- eller
långväggar uppdelade i fyra celler. Varje cell
bildar här en spor (b a s i d i o s p o r), som
avsnöres från spetsen av ett tunt utskott
(s t e r i g m a). Hos övriga grupper äro
basidierna encelliga, i toppen försedda med
fyra sterigmer, som vardera avsnör en
basidiospor. Hos de lägre b. bildas
basidierna direkt på myceliet, eljest uppstå de
BASIDIOMYCETES. T. v. Två fyrcelliga, t. h.
Två encelliga basidier
med sterigmer och
ba-sidiosporer.
på eller i särskilda fruktkroppar och då i
på bestämda ställen uppträdande, täta skikt
(h y m e n i u m). Till b. höra bl. a. de flesta
av våra matsvampar. Åtskilliga arter
äro giftiga. Många, särskilt bland
sot-och rostsvampar, äro mycket svåra
skadegörare på en del kulturväxter. B. indelas i
Sotsvampar CUstilagVnece),
Rostsvampar (Uredi’neoe),
Gelésvampar (Tremelli’nece och Auricula’riece)
Hattsvampar (Hymenomyce’tes) och
Buksvampar (Gasteromyce’tes). Se
vidare de särsk. artiklarna om dessa grupper !
Jfr Svampar!
Basi’diosporer. Se
Basidiomycetes!
Basi’lan. En ö bl. Filippinerna ung. så
stor som Öland och med omkr. 12 000 inv.
Basila’rmembran (grek. ba’sis = botten
och lat. membra’na = hinna). En hinna i
innerörat i bottnen av snäckans mellersta
spiralgång. I b. utbreda sig hörselnervens
finaste förgreningar i det här belägna
Cortiska organet, det egentl.
ljud-uppfattande organet i hörselapparaten.
Basile’ios. Namn på östrom. kejsare. I.
B. I, d. 886, II. B. II, f. 958, d. 1025. Han
förde framgångsrika krig mot bulgarer och
armenier.
Basile’ios den store, f. omkr. 330,
d. 379. Biskop i Cesarea; det österländska
munkväsendets organisatör.
Basile’vs (grek.). Bet. konung.
Benämning på den av arkonterna i Aten, som
hade kulten samt rättskipning i
mordprocesser om hand.
Basilica’ta. Provins i s. Italien, som
numera vanl. heter P o t e n z a.
Basl’iika (grek. basiliko’s = kunglig,
praktfull). Urspr. en pelarhall i Aten,
ar-konternas (särskilt »arkon basilevs»)
äm-betslokal. 1. En romersk byggnad efter
grek, förebilder, innehållande en enda stor
sal 1. hall, genom pelarrader uppdelad i 3—
5 »skepp», i vilken höllos rättegångar,
folkmöten och andra sammankomster. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
