Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergenbanan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Bergenbanan—Bergh.
656
fylke vid Nordsjön, med skeppsvarv,
fabriker, museer, skolor, bibliotek, botanisk
trädgård och zoologisk station. Framför
allt är B. Norges näst Oslo förnämsta
hamnstad, med livliga förbindelser med
England, kontinenten, Östersjön och
transoceana länder. B. anlades i slutet av
1000-talet och var redan under medeltiden en
betydande handelsstad. 98 600 inv. (1930).
Bergenbanan. Normalspårig (1,435 m)
norsk statsbana mellan Oslo och Bergen,
492,5 km lång, öppnad för trafik 1909.
Dess högsta punkt vid Taugevand ligger
1 301 m. ö. h., och banan har 178 tunnlar
(den längsta, Gravehalstunneln: 5 300 m).
Den har kostat omkr. 53 mill. kr.
Bergendal. I. K u r t B., f. 1888.
Ämbetsman, statssekr. i finansdep. 1920—21 och
sedan 1926. Han har utgivit Sveriges
handels- och sjöfartspolitik under
världskriget. II. Ragnar Sven David B., f.
1890. Jurist, professor i straffrätt och
juridisk encyklopedi i Lund sedan 1928, led.
av lagberedningen 1930.
Bergengren, Axel Georg, f. 1874.
In-dustriidkare, den svenska
bomullsindustriens ledande man, chef för Borås Wäfveri
a. b., intressent i ett stort antal företag
inom branschen.
Bergenhus. Medeltida befästningsverk i
staden Bergen.
Bergenhus amt. N o r d r e och S ö n d r e
B. a. voro före 1919 namn på de nuv.
Sogn og Fjordane samt H o r d
a-land fylke.
Bergenson, Aron Victor, f. 1848, d.
1914. Musiker, lärare vid Mus. ak. och
författare till en ännu bruklig men föråldrad
harmonilära. Led. av Mus. ak.
Bergens Privatbank. Norges största
provinsbank. Banken har omkr. 300 mill. kr.
i tillgångar och förfogar över ett
aktiekapital på 30 mill. kr. (1930).
Bergens stift. Före 1919 namn på
Björgvin bispedömme.
Berger. I. Os si an B., f. 1849, d. 1914.
Jurist och liberal politiker, justitieminister
1902—05, led. av F. K. 1907—12. II.
Svante Edvin B., f. 1871.
Industriledare, chef för a. b. Malcus Holmquist,
Halmstad, och andra företag. III.
JohanHen-n i n g B., f. 1872, d. 1924. Förf, av romaner
och noveller med impressionistiska
skildringar fr. det moderna storstadslivet. Bl.
hans arbeten märkas Ysail (1905),
Drömlandet (1909) och Hjärtat på väggen (1920).
Bergerae [bärsjora’ck]. Fabriksstad i s.
Frankrike (dep. Dordogne). 17 000 inv.
(1926).
Bergerae [bärsjora’ck], Savinien C
y-r a n o de, f. 1619, d. 1655. Fransk förf, av
sorgespel, lustspel, dikter och fantastiska
romaner. Han är hjälten i E. Rostands
bekanta skådespel Cyrano de Bergerae
(1897), uppfört i Stockholm första gången
1901.
Berget (fransk. La Montagne).
Benämning på ett politiskt parti under den stora
franska revolutionen. Inom den
lagstiftande nationalförsamlingen (1791—92) delade
sig vänstern i två grupper:
girondis-terna och Berget, det senare
radikalast. Inom nationalkonventet (1792—95)
betecknade b. hela vänstern. Namnet har
uppkommit därigenom, att partiets
medlemmar hade sina platser på de högst upp
belägna bänkarna i salen.
Berggren. I. S v e n B., f. 1837, d. 1917.
Botanist (specialist på mossor), professor
i botanik i Lund, forskningsresande
(Spetsbergen 1868, Grönland 1870, Nya
Zealand 1873—75), led. av Vet. ak. II. E r i k
Elias B., f. 1865. Bankdirektör, sedan
1898 chef för Sundsvalls Enskilda Bank och
styrelseledamot i ett flertal industribolag.
III. Gunnar E. B., f. 1891. Verkst.
direktör i Svenska Bryggareföreningen.
Bergh. 1. J o h a n E d v a r d B., f. 1828,
d. 1880. Landskapsmålare, professor vid
Konst-ak. Verk av B. finnas i
Nationalmuseum, Göteborgs museum, Oslo
national-galleri, Köpenhamns konstmuseum m. fl.
2. Sven Richard B., f. 1858, d. 1919.
Den förres son, målare, förf., överinten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
