Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomfjäll—Blomsterspråk.
821
Blomfjäll. Se Gräs!
Blomfoder, blomhylle, blomkalk,
blomkrona. Se Blomma!
Blomkål. Se Brassical
Blomkålssvamp (Spara’ssis cri’spa). En
i barrskog förekommande svamp av fam.
Clavaria’cece, som igenkännes på sitt
blom-kålsliknande utseende. B. är en god
matsvamp.
Blomma. Hos fanerogamerna
förekommande, ombildat skott, som har till
ändamål att alstra frön. Blomman sammansättes
av stam- och blad-delar. Av en stamdel
uppkommer blombottnen, som oftast
är skivlik men ibland skål- 1. kägellik.
Den tjänar som fäste för bladen, h y 11
e-b 1 a d, oftast bildande foder oeh k r
o-n a, samt ståndarblad och
fruktblad. Blomhyllet är antingen
undersittande, då det är fäst nedanför alla de
övriga bladen, 1. översittande, då det är fäst
ett stycke upp på fruktbladen. Vidare kan
det vara sambladigt eller f r i b 1
a-d i g t. Foderbladen äro gröna, kronbladen
vanl. annorlunda färgade. Om hyllet är
enkelt, kan det vara foderlikt 1. kronlikt;
det kallas då ofta kalk. Hyllet kan även
fullständigt saknas. Om både ståndarblad
och fruktblad finnas, kallas b. tvåkönad,
i motsatt fall enkönad. B. med endast
ståndare kallas hanblommor och b.
med endast fruktblad honblommor.
Hos de gömfröiga växterna äro fruktbladen
sammanvuxna till en 1. flera pistiller. B.
är hos de enhjärtbladiga växterna vanl.
tretalig, d. v. s. i varje bladkrans finnas
tre 1. en jämn mångfald av tre blad; hos
de tvåhjärtbladiga är den vanl. 5-talig.
Blommorna kallas vindblommor, om
frömjölet överföres från ståndarna till
pistillen med vinden, och
insektblommor, om detta sker med tillhjälp av
insekter. De förra ha vanligen gröna,
luktlösa blommor, som antingen hänga på slaka
skaft 1. ha ståndarsträngarna långa och
lättrörliga; de senare ha lysande färger,
ofta stark doft och avsöndra honung.
Blommér, Nils Jakob Olsson, f.
822
1816, d. 1853. Målare, en av den sv.
romantikens mest typiska konstnärer, som
tolkade den sv. naturens väsen genom att
besjäla den med folksagans gestalter.
BIommera’nt 1. b 1 o m e r a’n t. Bet.
blomstrande i vardaglig mening, t. ex. en
b. stil, d. v. s. en utslitet blomsterströdd
stil. Ordet antages vara en folketymologisk
sammanställning med blomma, blomstra.
Urspr. betydde det motsatsen (fransk,
bleu-mourant = blekgrå, likfärgad).
Blomquist. I. Gustav B., f. 1860, d.
1929. Tidningsman och förf., sv. statens
pressombud i Berlin, en av grundarna av
Riksförbundet för svenskhetens bevarande
i utlandet, varom han inlagt stora
förtjänster, särskilt beträffande svenskarna i
Berlin (sv. kyrka och skola). II. Edvin
Ragnar B., f. 1878, ingenjör, major, chef för
Höganäs—Billesholms a.b.
Blomskog. Socken i Värmlands län
(Nordmarks härad). 1 452 inv. (1931).
Bloms stiftelse. Frans och Matilda
Bloms stiftelse, ett ålderdomshem i
Norrköping, invigt 1919.
Blomsterfonden. En förening, bildad i
Stockholm 1921 på förslag av fröken Alma
Hedin, med syfte att minska lyxen med
blommor vid begravningar och genom
motsvarande penninggåvor istället gagna den
allmänna barmhärtighetsverksamheten,
främst genom att skaffa gamla personer
bättre bostäder. Liknande föreningar
finnas även på åtskilliga andra platser i
Sverige.
Blomstermånad. Namn på maj månad.
Blomsterspråk. En särskilt i österlandet
(t. ex. i harem) sedan gammalt bruklig konst
att genom blommor hemligt meddela en
annan sina känslor oeh tankar. I
Västerlandet kom b. i bruk under medeltiden, då
en rik blomstersymbolik utbildades. Ros
och myrten äro t. ex. kärlekens blommor,
liljan bet. oskuld, cypress död och
uppståndelse o. d. I överförd bemärkelse bet. b. ett
överdrivet bildsmyckat språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
