- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / II. Banko-Calas /
1033-1034

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buffalo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1033

Buffon—Buitenzorg.

1034

välvd panna, bred mule och tjocka, kantiga,
vid basen nedtryckta horn med rundad
spets. Vilda b. förekomma i s. Asien och
Afrika, helst i sumptrakter, där de kunna
ligga helt nedsänkta i vattnet, så att
endast näsborrarna och ögonen synas. De äro
skickliga simmare. Den indiska
buffeln (B. bu’balus) är stamform för
tambuffeln, vilken hålles som husdjur över hela
Orienten samt även i Egypten, Italien,
Ungern och Syd-Ryssland. Den är ett
utmärkt drag- och lastdjur, men även dess
mjölk, kött, hud och horn användas. Om
amerikansk buffel se Bison! —
Buffelhorn användes till olika hornarbeten. —
Buffelläder kallas allt tunt läder,
som användes till möbelbeklädnad.

Buffon [byffå’n],
GeorgesLouisLe-clerc d e, f. 1707, d. 1788. Fransk
naturforskare. B. ägnade sig först åt
matematiska och fysikaliska studier, blev 1739
föreståndare för Jardin du Roi (sedermera
Jardin des plantes) i Paris, varefter han
sysslade med biologien. B: s storverk är
hans allm. naturhistoria Histoire naturelle,
på vilken han arbetade till sin död.
Femton band behandlande människan,
däggdjuren och fåglarna utkommo under hans
livstid, senare utgåvos ytterligare några
band. Arbetet har utgått i ett stort antal
upplagor och utövat ett betydande
inflytande på naturforskningen.

Bu’fo. Se Paddor!

Bug. 1. Biflod till Weichsel med källor
på Karpaternas n. ö. sluttningar. Längd:
730 km. 2. Flod i Ukraina med källor ö. om
Karpaterna och mynning i Svarta havet.
Längd: omkr. 800 km.

Bugatti [bygati’]. Fransk automobil, som
tillverkas av Ettore Bugatti, Molsheim.

Bu’genhagen, Johannes, f. 1485, d.
1558. Tysk teolog, en av Luthers främsta
medhjälpare.

Bugge. 1. E 1 s e u s Sophus B., f. 1833,
d. 1907. Norsk språkforsk., professor i Oslo,
en av Europas förnämsta och
skarpsinnigaste vetenskapsmän inom sitt fack,
författare av en mängd banbrytande

E. S. BUGGE.

Fotografi.

skrifter i fn.
mytologi och
litteraturhistoria. 2.
Alexander B., f. 1870,
d. 1929. Den förres
son, norsk
historiker, prof., som
framför allt sysslat
med den nord,
vikingatidens handels- och
bebyggelsehistoria.

Bugge-Wicksell, Anna Christine
M a r gr e t e, f. 1862, d. 1928. B.-W. var
en ivrig förkämpe för kvinnosaken och
tillhörde som suppleant och sakkunnig den sv.
delegationen vid Nat. förbund. Hon var den
enda kvinnliga ledamoten i
mandatkommissionen. Maka till prof. Knut Wicksell.

Buhre, Karl Bertil, f. 1863, d. 1930.
Läkare, gen.-dir. och chef för
Medicinalstyrelsen 1913—28. B. deltog verksamt vid
stiftandet av Svenska Nationalföreningen
mot tuberkulos.

Buick [bju’ick]. Amer. automobil, som
tillverkas av General Motors.

Buijs-Ballot [böjs-ballå’t], K r i s t o f f
Hendrik Dir k, f. 1817, d. 1890.
Holländsk fysiker och meteorolog,
grundläg-gare av det meteorolog. institutet i
Ut-recht, vars chef han var 1854—87. B. har
bl. a. formulerat B u i j s-B a 11 o t s lag:
»Om man vänder ryggen mot vinden, så
är på norra halvklotet lägsta lufttrycket
beläget i riktning snett framåt mot
vänster, medan det på södra halvklotet ligger
snett framåt åt höger.» Avvikelsen
uppkommer som en följd av jordrotationen.
B. är också mycket känd för sina
prognoser av väderleken, grundade på dagliga
synoptiska kartor över ett större område,
och för sin organisation av en ordnad
väderlekstjänst genom upprättande av ett
stort antal meteorologiska stationer.

Buitenzorg [bö’jt-]. Stad på ö. Java med
en av jordens förnämsta botaniska
trädgårdar och ett viktigt åkerbruksinstitut. 61 000
inv. (1928).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free