Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulldogg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Buntmakare—Buréus.
1046
R. W. BUNSEN.
Fotografi.
na upptäckte han
år 1860 metallerna
rubidium och
cesi-um. B. har även
konstruerat en del
viktiga fysikaliska
apparater, t. ex. den
allm. använda s. k. [-bunsenbränna-r-]
{+bunsenbränna-
r+} e n, en
gasbrän-nare, i vilken gasen
först blandas med
luft och alltså
brin
ner utan sotande 1. lysande låga,
vattenluftpumpen samt b u n
senelementet, ett tidigare mycket
nyttjat galvaniskt element, bestående av en
kolelektrod, omgiven av salpetersyra, och
en zinkelektrod, nedsänkt i utspädd
svavelsyra, samt en porös lercylinder som
diafragma mellan lösningarna.
Buntmakare (tysk, bunt = brokig,
brokigt pälsverk och lågt, maken = göra,
bearbeta). Hantverkare som förfärdigar
pälsverk, körsnär.
Bunyan [ba’njon], Jo hn, f. 1628, d. 1688.
Eng. folkpredikant och förf, till den
berömda, över hela världen kända allegoriska
berättelsen, Pilgrim’s Progress (.Kristens
resa, övers, till sv. första gången 1727).
Detta arbete är ett fullödigt uttryck för
den eng. puritanismen.
Bu’nzlau. Fabriksstad i Tyskland i s. ö.
Preussen (prov. Niederschlesien). 18 000
inv. (1925).
Buonarro’ti. Se Michelangelo!
Bu’phaga. Starsläkte förekommande i
mell. Afrika. B. leva av larver och insekter,
som finnas bland håren och i huden av
större däggdjur ss. hästar, oxar, antiloper,
noshörningar m. fl.
Bura’n. Våldsam virvelvind på de
sibiriska stepperna.
Burbank [bo’baenk], Luther, f. 1849,
d. 1926. Amer. växtförädlare. B. har
särskilt sysslat med förädling av olika
fruktslag.
Bu’rckhardt, Jacob, f. 1818, d. 1897.
Schweiz, kultur- och konsthistoriker,
professor i Basel, förf, till den berömda och
mycket lästa Die Kultur der Renaissance
in Italien (1860, sv. övers.
Renässanskulturen i Italien, 1930) samt till Der Cicerone
(1855), en berömd handbok vid studiet av
Italiens konstskatter. Hans uppfattning
om renässansens artskillnad från den
senare medeltiden har rönt starka gensagor
men har dock befrämjat studiet av
renässansen.
Burdu’s (ljudhärmande; tysk. barda’uz
= pladask). Bet. framfusig, rakt på sak.
Bure a.b. Sågverk och träsliperi i Bureå,
Västerbottens län, med en årskapacitet på
16 000 standard trävaror och 33 000 ton
våt vit massa. Sågverksrörelsen startades
1796. Det nuv. bolaget stiftades 1920 och
har ett aktiekapital på 1,8 mill. kr.
Bureau of standards [bjorå’ åv [-st8e’n-dods]-] {+st8e’n-
dods]+} (eng.). Bet. måttstocksbyrån. U. S.
A:s ämbetsverk för kontroll av mått och
vikter. Även materialprovning, kontroll av
försöksmetoder samt vetenskapliga
undersökningar verkställas genom B:s försorg.
Dess säte är Washington.
Bureau Ve’ritas [byrå’ ■—] (fransk,
bureau = byrå och lat. ve’ritas = sanning).
Skeppsklassificeringsinstitut, grundlagt
1828 i Antwerpen, sedan 1883 i Paris och
med internationell styrelse.
Buren [bju’rin], Martin van, f. 1782,
d. 1862. U. S. A:s 8:de president (1837—
41).
Burén, Axel Otto Gotthard, f.
1842, d. 1923. Ämbetsman, operachef 1892
—1907. Led. av Mus. ak.
Bu’resch, Karl, f. 1878. österr.
ämbetsman och politiker. B. var landshövding i
provinsen Nedre Österrike och kallades
1931 efter ministären Enders avgång att
bilda regering.
Buréus, Johannes, f. 1568, d. 1652.
Sv. fornforskare, runolog, språkforskare
m. m., en av sin tids mångkunnigaste män,
Gustav II Adolfs lärare, riksarkivarie,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
