- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / III. Calceolaria-Dyn /
1259-1260

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claviceps ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1259

Cle’mens—Cleve.

1260

ledare i parlamentet. Under 1880-talet
störtade C. nästan alla franska ministärer,
tvang Grévy att avgå som president och
förhjälpte Carnot att bli vald i hans ställe.
Hans motstånd mot alliansen med
Ryssland jämte hans förbindelser med
Corne-lius Herz i Panamaaffären gjorde,
att han föll igenom vid kammarvalen 1893,
varefter han med så mycket större iver
ägnade sig åt journalistiken. Redan 1880
hade han skaffat sig en egen tidning, La
Justice, men under Dreyfusaffären fick
han ett nytt språkrör i 1’Aurore och
bidrog jämte Zola mest till processens
återupptagande. 1902 blev C. senator,
1906 inrikesminister i Sarriens ministär
och bildade samma år eget kabinett, som
störtades 1909 efter Marokkokonflikten. C.
återvände till senaten, störtade Caillaux
1912 och Briand 1913 samt bekämpade i
sin nya tidning 1’Homme Libre Poincaré
både före och efter dennes val till
president. Som ordförande i senatens utskott
för utrikes- och krigsärenden förde han
såväl före som efter krigsutbrottet en
häftig kampanj för stärkande och
organiserande av Frankrikes försvarskrafter och
bekämpade hänsynslöst alla förespråkare
för en samförståndsfred. Efter Italiens
nederlag 1917 och bolsjevikrevolutionens
utbrott kallades han ock att bilda regering
och »organisera segern», en uppgift som
han egenmäktigt men effektivt fullföljde.
Under fredskonferensen i Paris var det
väsentligen »Tigern», som C. kallades,
vilken beredde president Wilsons nederlag,
och Versaillesfreden gick i huvudsak efter
hans diktat, ehuru han själv var
missbelåten med resultatet. När C. 1920 blev
förbigången vid presidentvalet —
politikernas hämnd för att de blivit
förbigångna under hans diktatoriska regim —
drog han sig tillbaka till privatlivet och
ägnade sig åt politiskt och filosofiskt
skriftställeri. Sålunda tillkommo Au Soir
de la Pensée (1927) och Démosthéne (1926),
där han ger luft åt sin bitterhet över den
otacksamhet, han ansåg sig vara offer för,
samt den till amerikanska folket riktade
S ommes nous solidaires? 1922 företog han
emellertid en resa i Förenta Staterna, där

han i en mängd föredrag förfäktade fransk
syn på krigets och efterkrigsårens
problem. 1930 utgavs hans Gr andeurs et miséres
d’une victoire (sv. övers. Segerns storhet
och elände s. å.), en bitter polemik emot
marskalk Foch.

Cle’mens. Namn på 14 påvar och 3
»motpåvar». I. C. V (1305—14). Den
förste påven under den s. k. »babyloniska
fångenskapen». Han flyttade under fransk
påtryckning påvestolen till s. Frankrike
(Avignon). II. C. VII (1523—34). Han
tillhörde släkten Medici (Giulio de’ M.);
påve vid de tyska landsknektarnas
erövring och plundring av Rom 1527. III. C.
XI (1700—21). Upphovsman till den s. k.
Unigenitus-bullan mot jansenismen. IV. C.
XIV (1769—74). Han upphävde
jesuitorden 1773.

Cle’mens, Samuel Langhorne.
Se Mark T w a i n!

Cleme’nti, M u z i o, f. 1752, d. 1832. It.
pianist och tonsättare, särskilt betydande
på klaverteknikens område. Led. av Mus.
ak.

Clerk [klak] (eng.). Bet. bokhållare,
skrivbiträde, sekreterare. Jfr K ler k!

Clerkenwell [kla’knoell]. Stadsdel i ö.
London. 60 000 inv. (1921).

Clermont-Ferrand [klärmå’n fära’n].
Handelsstad i mell. Frankrike (dep.
Puy-de-Döme) med tillverkning av
automobi-ler och gummivaror samt universitet och
flera andra högre läroanstalter. 112 000
inv. (1926).

Clewberg, Abraham Niklas, adlad
Edelcrantz, f. 1754, d. 1821.
Ämbetsman och skald. C. var Kellgrens vän
fr. Åbotiden. I sina dikter, t. ex. Ode till
svenska folket, är C. påverkad av eng.
1700-talspoesi.

Cleve. 1. Ett fordom självständigt
her-tigdöme i Tyskland, numera den
nordligaste delen av Rhenprovinsen i v.
Preussen. 2. Stad i C. 1. 20 000 inv. (1925).

Ord, som saknas under C, sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free