Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Darwinism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1411
Darwinis’m—Datumgräns.
1412
Vad som framför allt gjort D. berömd är
emellertid hans arbeten inom
utvecklingsläran. Det första uppslaget till sin berömda
teori om arternas uppkomst fick han
redan under sin vistelse i Sydamerika, men
inte förrän 1859 publicerade han sitt
första arbete härom under titeln On the
origin of species (sv. övers.: Om arternas
uppkomst, 1871). Senare utgav han The
variation of animals and plants under
domestication (1868) samt The descent
of man (1871, sv. övers.: Människans
härledning och könsurvalet, 1872).
D. är icke den förste som framlagt idén
om en utveckling inom den organiska
världen. Tanken på en arternas
föränderlighet träffar man tvärtom mer 1. mindre
klart uttryckt hos många författare långt
före D., framför allt hos Lamarck (se
d. o.). Men D. var den förste, som klart
formulerade utvecklingsläran, samlade
de avgörande bevisen och framlade en
klart genomförd teori för att förklara
hur utvecklingen skett. (Ang. denna, den
s. k. selektionsteorien, se Utveckling
s-lära!) I nyare tid har ingen
naturforskare haft ett så oerhört stort inflytande
på både samtidens och eftervärldens
tänkesätt som D. Han fick också sin grav
Westminster Abbey, vid sidan av Newton.
Litt.: G. Adlerz: Ch. D. (1909); K.
Star-bäck: D. (1909); E. Marklund i Verd.
små-skr. nr 166.
Darwini’sm. Populär bet. på den av C h.
Darwin framställda teorien för att
förklara huru den organiska världens
utveckling försiggått. Den kallas även s e 1 e
k-tionsteori. Ofta användes ordet d. som
liktydigt med utvecklingslära 1.
descendens-teori, vilket dock är oegentligt. Jfr U
t-vecklingsläral
Das, Chitta Ranjan, f. 1870, d.
1925. Ind. politiker och nationalistledare.
D. var från början advokat men ägnade
sig snart helt åt utbredandet av S w a r a
j-rörelsens idéer och utgav flera
nationalisttidningar i Bengalen. 1918 uppgav han
juridiken, anslöt sig till den av Gandhi
ledda rörelsen med mottot »intet
samar
bete» och levde liksom Gandhi personligen
i askes och försakelse. D. var bl. a. den
ind. nationalkongressens president och
valdes 1923 till borgmästare i Calcutta. Han
ogillade tillgripandet av terroristmetoder
i nationalistkampen.
Dass, Peter, f. 1647, d. 1707. Norsk
präst, skald. Bland D:s arbeten märkes
främst ett friskt, beskrivande poem,
Nordlands Trompet, en i bästa mening folklig
bok, som än i dag åtnjuter stor
popularitet hos allmogen i Nordlanden.
Daszynski [dasjy’nski], Ignacy, f.
1866. Polsk socialdemokratisk politiker
och tidningsman, grundare av det galiziska
socialdemokratiska partiet. Han blev 1928
talman i polska riksdagen.
Da’ta. Plur. av datum.
Da’tiv (lat. da’re = giva). Kasus i
substantivets deklination, vanl. utmärkande
den person till förmån för vilken något
sker.
Da’tum (lat. da’re = giva). Bet. givet.
En bestämd månadsdag (jfr i kgl.
förordningar »givet Stockholms slott den...»).
— Data (plur. av datum), tidsuppgifter.
— D a t e’r a, dagteckna. — Dato
(abla-tiv av datum), innevarande dag. — D
a’-t o v ä x e 1 1. dagväxel, växel som
förfaller till betalning på viss angiven dag.
Ordet datoväxel användes även då
förfallodagen angivits i form av viss
tidrymd fr. utställelsedagen, men sådan växel
benämnes mera korrekt a d a’t o v ä x e 1.
Datumgräns. Gränslinjen mellan de
orter på jordytan, som samtidigt ha olika
datum, d. v. s. den meridian, vid vilken
sjöfarande kommande fr. öster räkna en
dag dubbelt och vid resa från väster räkna
av en dag. D. sammanfaller med den
180: de meridianen (fr. Greenwich) utom
vid Tongaöarna, där den avviker åt ö.,
och vid Aleuterna, där den avviker åt v.,
detta för att ifrågavarande öar skola
räkna samma tid som närmast liggande
fastland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
