Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Degoutte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1431
Degoutte—Dekabri’ster.
1432
Degoutte [dego’tt], Jean Marie
Jose p h, f. 1866. Fransk general och
härförare i världskriget (Verdun, Marne,
Belgien), 1920—24 överbefälhavare för de
franska besättningstrupperna vid Rhen och
i Ruhrområdet. Hans hårda regim bidrog
starkt att öka tyskarnas förbittring över
ockupationen.
Degrade’ra (lat. de = från och gra’dus
= trappsteg). Nedflytta fr. en högre
befattning till en lägre.
Dégras [degra’] (fransk.). Bet. garvfett;
fettämne, som pressas el. urtvättas ur
skinnen vid sämskgarvning; numera
brukas ordet även om liknande fettämnen,
framställda ur tran. D. användes
huvudsaki. som läderfett.
Degressio’n (lat. de’gredi = gå nedför).
Bet. nedgång, minskning. Mots.:
progression.
De gu’stibus non est disputa’ndum (lat.).
Bet. om smaksaker bör man ej disputera.
Dehlgren, Sten Fredrik, f. 1881.
Sjöofficer och tidningsman, huvudred, för
tidn. Dagens Nyheter sedan 1922.
De’hmel, Richard, f. 1863, d. 1920.
Tysk förf, av lyriska dikter, berättelser
och skådespel. Som lyriker tillhör han
Tysklands främste. Bland hans
diktsamlingar framstår särskilt den
sammanhängande romanscykeln Zwei Menschen (1903).
De’hra. Stad i n. v. Britt. Indien
(North-West Frontier Province), säte för
Survey of India, ett stort officiellt
ämbetsverk för landets geografiska
undersökning. 47 000 inv. (1921).
Dehydre’ra (lat. upphävande de- och
hydroge’nium = väte). Inom kemien
avspjälka väte från en kemisk förening. —
Dehydrogen a’s, enzym, under vars
medverkan dehydrering av någon organisk
substans försiggår. Sådana enzym finnas
bl. a. i djurens och människans
muskulatur.
Deiane’ira. I grek, mytologi Herakles’
maka.
De’i Gra’tia (lat.), förk. D. G. Bet. med
Guds nåde. Ett uttryck, som fordom
ingick i de suveräna kristna furstarnas
titel, syftande på föreställningen om
furstemaktens gudomliga, av folkviljan
oberoende ursprung.
Dei’sm (lat. de’us = gud). En
världsåskådning, vilken anser gudomen vara ett
självständigt, från världen avskilt väsen,
som är tingens yttersta grund och som
skapat världen, vilkens gång regleras av
orubbliga lagar. Dess anhängare, d e
i’s-terna, förkasta de flesta religiösa
dogmer men fasthålla vid gudsbegreppet (i enl.
med ovan), själens odödlighet och viljans
frihet. Jfr Tei sm!
Deissmann [da’js-], Gustaf Adolf, f.
1866. Tysk teolog, nytestamentlig exeget,
en av ledarna i de ekumeniska strävandena.
Déjå-vu [desjavy’] (fransk.). Bet. redan
sett. Ett psykologiskt fenomen,
bestående i att en upplevelse är förknippad med
(den oberättigade) känslan, att man redan
förut upplevt alldeles detsamma. Enl.
Freuds förklaring gäller därvid
igenkän-ningskänslan egentligen ett bortträngt
element i varseblivningen eller
situationen. Jfr Psykoanalys!
Deje. Jst. vid B. J. och N. Kl. J. samt
sågverk, pappersbruk, sulfatfabrik och
kraftstation (Dejefors) i s. Värmland
(Nedre Ulleruds socken); ägare: A. b.
Möln-backa-Trysil.
Dejefors. Se Deje!
Déjeuner [desjöne’] (fransk, av vlat.
disjuna’re = upphöra att fasta). Bet.
frukost. Jfr D i n e r !
De Jounge [deju’ng], Allon Olof
Magnus, f. 1866. Industriman, chef för
a. b. Visby Cementfabrik och Ölands
Cement a.b.
Dejsa. Sjömausterm. Bet. gå akteröver.
De ju’re (lat.). Bet. enl. lag, rättslig,
vilande på en rättsgrund. Jfr De facto!
Dekabri’ster (rysk, deka^r =
december). Bet. decembermän. Namn på
delta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
