Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Depå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1461
Derby—Deriva’ta.
1462
Till art. DERIVATA.
listiken bet. d. ofta en tävling mellan
platskonkurrenter (särskilt fotbollslag).
Derby [da’bi]. Fabriksstad i mell.
England (grevsk. Derbyshire), med stora
si-denväverier. 141 000 inv. (1929).
Derbyshire [da’bisjio]. Grevsk. i mell.
England.
Deriva’t (lat. deriva’re = härleda).
Kem. förening, som kan framställas 1.
härledas ur en annan genom att införa en 1.
flera atomgrupper i molekylen, antingen
så att de träda i stället för en 1. flera
andra atomer
(substitutionsderi-v a t), eller så att de anknyta till valenser,
som frigöras genom att en i molekylen
befintlig dubbelbindning upplöses och
ersättes av enkelbindning
(additionsde-rivat). Ordet användes huvudsakligen
inom den organiska kemien, vars
namnsättning i stor utsträckning bygger på
derivatsynpunkten. Föreningen CH2CI.CH2CI
kan t. ex. betraktas antingen såsom ett
substitutionsderivat av etan eller som ett
additionsderivat av etylen, och benämnes
i enlighet därmed dikloretan 1.
etylenklo-rid.
Etan Etylen DikiOretan 1.
etvlenklorid.
Deriva’ta (lat. deriva’re = avleda,
härleda). Ett matematiskt begrepp,
differentialkalkylens grundbegrepp. Om en viss
storhet (y) är en funktion av en
annan storhet (x), så innebär detta bl. a., att
en liten ändring av x åstadkommer en
ändring av y, som står i alldeles bestämt
förhållande till den förstnämnda
ändringen. Detta förhållande kallas »derivatan
av y, tagen med avseende på x». Därvid
kallas x den oberoende och y den
be-roende variabeln; de (oändligt små)
ändringarna i x och y kallas
differen-t i a’l e r och tecknas dx, resp. dy. Tecknet
dy
för derivatan blir alltså Om derivatan
i sin tur är en funktion av x, kan man
bilda även dess derivata med avseende på x;
denna kallas för den urspr. funktionens
d?y
andra derivata och tecknas -^2
o. s. v. Om y är en funktion ej blott av
x, utan även av andra storheter (z, u,
v,...) så kallas de på nyssnämnda sätt
bildade d. p a r t i e’l 1 a derivator och
tecknas — o. s. v. medan den
fullstän-åx
dy
d i g a derivatan —- erhålles ur formeln:
dx
Éz _ 1 ; dz 1 ^y . du ।
dx Ox åz dx öu dx 1
Om y framställes grafiskt i en kurva med
x som abscissa (jfr
Koordinatsystem!), så bestämmer derivatan i varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
