Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diftong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
DBkafett—Diligens.
1504
Di’kafett. Se Irvingia!
Dikanäs. Kyrkobokföringsdistrikt och
kapellplats i Vilhelmina socken
(Västerbottens län). 981 inv. (1931).
Di’katräd. Se Irvingia!
Di’ke. I grek, mytologi en kvinnlig
personifikation av rätten och rättvisan.
Diko’a. Stad i Britt. Kamerun, tidigare
huvudstad i riket B o r n u.
Dikogami’ (grek. di’ka = i två delar
och ga’mos = äktenskap). Oliktidig
utveckling av ståndare och pistiller i samma
blomma.
Dikotomi’ (grek. di’ka = i två delar
och tome’ = snitt). Inom statistiken
tudelning (efter en viss synpunkt) av ett
insamlat material i två grupper såsom
inledning till vidare statistisk bearbetning. Jfr
Korrelation! — Dikot o’m i s k
förgrening, inom botaniken en
stamaxels övergång i två likvärdiga grenar.
Ä k t a d. f. innebär, att huvudstammen
genom vegetationspunktens delning delar sig
i två lika delar, som hos en del alger;
falsk d. f. uppstår antingen så, att
huvudskottets spets dör men i st. två lika
sidoskott utvecklas, el. så att en sidogren
utväxer till samma storlek som
huvudaxeln och samtidigt tränger denna åt
sidan.
Dikotyledo’ner (Dicotyledo’nece) 1. T v
å-hjärtbladiga växter. Den ena av
angiospermernas två
huvudgrupper, kännetecknad av två hjärtblad i mots.
till monokotyledonerna, som blott
ha ett dylikt. Vilken grupp, som kan
anses stå högst, är ej slutgiltigt avgjort. D.
omfatta det största antalet fanerogamer.
Dikroi’sm. Se Pleokroism!
Diktafo’n (lat. dicta’re = förestava och
grek, fone’ = ljud). En apparat, som
upptager en uppläst text och sedan återger
densamma med önskad hastighet. D. avser
att ersätta stenografering vid diktering
av brev o. d. och är konstruerad på
samma sätt som fonografen. »Skriften»
å vaxcylindern kan utplånas, så att
samma cylinder kan användas upprepade
gånger.
Dikta’men (mlat. diet a’men av dicta’re
— förestava). Bet. anförande 1. uppläsning
av ngt, som upptecknas. — K g 1.
diktamen till protokollet, ett av
Sveriges konung i statsråd till protokollet
avgivet yttrande.
Dikta’tor (lat. dicta’tor av dicta’re
= föreskriva, befalla). 1. Under
antiken var diktator en romersk oansvarig
ämbetsman med oinskränkt makt för en
tid av högst ett halvt år, som vid
utomordentliga tillfällen tillsattes av en av
konsulerna på uppdrag av senaten. 2. I
nutida mening innehavare på viss tid av
oinskränkt envåldsmakt med 1. utan
uppdrag, laglig 1. olaglig. — Diktat u’r, en
diktators ämbete 1. en oinskränkt makt,
som innehaves av enskild person, en
samhällsklass 1. ett parti (t. ex. »proletariatets
diktatur»),
Diktio’n (lat. di’cere = säga). Bet.
fram-sägning, uttryckssätt, uttal.
Dikto’nius, Elmer R a f a e 1, f. 1896.
Finl. förf, av dikter med fri vers och i
radikalt modernistisk anda. Bl. diktsaml.
märkas Min dikt (1921), Stark men mörk
(1930).
Dilatatio’n (lat. dilata’tio). Bet.
utvidgning. — D i 1 a t o m e’t e r, apparat för
mätning av kroppars utvidgning, t. ex. vid
uppvärmning eller övergång i annat
ag-gregationstillstånd.
Dile/mma (grek., di’lemma). Bet. egentl.
dubbelsats. Trångmål, svårt val mellan två
möjligheter.
Diletta’nt (it. diletta’nte av diletta’re =
förnöja, av lat. délecta’re = finna nöje
i). En person, som sysslar med vetenskap,
konst e. d., ej som yrke utan för sitt nöjes
skull; ofta i bet. klåpare.
Diligens [dilisja’ngs] (fransk, diligence
= skyndsamhet). En fyrhjulig, täckt vagn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
