Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dürer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1631
Du’rer—Du’sseldorf.
1632
Dii’rer, A 1 b r e c h t, f. 1471, d. 1528.
Tysk målare och kopparstickare, en av den
tyska renässansens största konstnärer,
verksam företrädesvis i Nurnberg. Genom
sitt konstnärslynnes djup och innerlighet
och sin fantasirikedom är han en typisk
målsman för germanskt väsen och har
utövat ett vidsträckt inflytande på samtid
och eftervärld. Litt.: A. L. Romdahl:
Al-brecht Diirer (1917).
Dyrgrip (isl. dyrgripr = dyrbarhet).
Bet. värdeföremål, dyrbarhet.
Dyrortsgruppering. Officiell indelning av
rikets städer och landsbygd alltefter
levnadskostnadernas genomsnittliga storlek.
D. ligger till grund för beräkning av vissa
avlöningsposter och vissa skattefria
avdrag vid skattetaxering. — Utgifterna för
livsmedel, lyse och bränsle i mindre
bemedlade familjer i de större
städerna uppgingo år 1930 till följande: i
Stockholm 120, Göteborg 106, Malmö och
Norrköping 101, Hälsingborg 102, Gävle
99 och Örebro 97; allt uttryckt i procent
av medeltalet av motsvarande kostnader
i rikets städer.
Dy’rssen. 1. Gustaf D., f. 1858.
Amiral. D. var varvschef i Sthlm 1905—1910
och chef för marinförvaltningen 1910—
1920. Led. av Krigsvet. ak. 2. Wilhelm
D., f. 1858, d. 1929. Den förres
tvillingbroder. Amiral. D. var sjöminister i
Lindmans ministär 1906—1907 och högste
befälhavare över kustflottan under
neutralitetsvakten 1914—1916.
Dysehate’ll. Se Duchåtel!
Dysenteri’ (grek, dys- = illa- och
e’nte-ron = tarm) el. rödsot. Smittosam
tarmkatarr, yttrande sig framförallt i
blodiga och slemmiga diarréer. D.
uppträder ofta epidemiskt; så var t. ex. fallet
under världskriget, spec. inom de
stridande arméerna och i fånglägren. D.
framkallas i Europa av dysenteribacillen och
de denna närstående mindre farliga
para-dysenteribacillerna. I Sverige torde de
senare alltid vara orsaken. D. har därför
hos oss som regel ett godartat förlopp.
I tropiska länder, där d. på många håll
förekommer endemiskt, är
sjukdomsorsaken ett encelligt djur, dysenteriamoeban.
Denna tropiska form av d. är en
ytterst allvarlig sjukdom. Dysenterismittan
inkommer alltid i organismen genom
infekterade födoämnen, oftast kanske
genom dricksvatten. Förebyggandet av
dylik infektion genom smittokällans
oskadliggörande utgör den viktigaste åtgärden
vid bekämpandet av d.
Dyspepsi’ (grek, dys- = illa- och
pe’ptein = smälta). Sammanfattande
term för en mängd skilda symptom vid
matsmältningsrubbningar (t. ex. sura
upp-stötningar, minskad matlust, kräkningar
etc.), förorsakade av exempelvis
magkatarr.
Dyspné (grek, dys- = illa- och pne’in =
andas) el. andnöd. D. uppkommer, då i
blodet anhopas kolsyra el. andra sura
substanser och ger sig tillkänna i en ökning
av andetagens frekvens. D. inträder hos
friska personer vid starkare
kroppsrörelse. Uppkommer d. redan vid lättare
ansträngningar el. är den förefintlig i vila,
utgör den tecken på rubbning i hjärtats,
lungornas eller blodets funktion. —
Stundom uppträder d. anfallsvis såsom vid
lungastma och hjärtastma. (Se A stm a!).
Dyspro’sium (grek. dyspro’sitos =
svårtillgänglig). Kem. tecken Dy. Metall,
tillhörande sällsynta
jordartsgrup-p e n. Atomnummer 66, atomvikt 162,46.
Salter av trevärt d. (dess vanliga
värdighet) äro gröngula. Namnet syftar på
svårigheten att framställa d. fritt från
närstående grundämnen, särskilt holmium.
Dii’sseldorf. Fabriksstad i Tyskland i v.
Preussen (Rhenprovinsen) vid Rhen i
Ruhr-området, ett av v. Tysklands förnämsta
centra inom järn- och stålindustrien. D.
har även en berömd konstakademi och en
mängd vetenskapliga inrättningar. 479 000
inv. (1929). — Diisseldorfskolan,
en grupp svenska målare, som i mitten på
1800-talet studerade vid konstakademien i
D. (F. Fagerlin, A. Jernberg, B.
Nordenberg m. fl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
