Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ektoderm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1703
Ektode’rm—Ekwall.
1704
PER EKSTRÖM.
Fotografi.
museum m. fl.
samlingar. II. Alfred
E., f. 1873.
Uppfinnare och.
industrimän inom
elektro-tekniska branschen,
vilken nedlagt
stora förtjänster om
svenska
landsbygdens elektrifiering.
Sedan 1928 är E.
verksam i London
(firma Cromton & Ekström). III.
Martin Eugen E., f. 1887. Militär,
utbildad vid sv. artilleriet, överste i finska
armén, anställd vid persiska gendarmeriet
1911—15, under världskriget i tysk-pers,
tjänst. E. deltog på den vita sidan i
finländska inbördeskriget 1918, bl. a. som
chef för Vasa skyddskårs-regemente, i
Estlands befrielsekrig 1919, då han erövrade
Narva, och i litauiska befrielsekriget. E.
har sedermera ägnat sig åt
affärsverksamhet i Finland. IV. Märta Valborg U.,
gift Sjöberg, f. 1899. Skådespelerska,
1923—1927 anställd vid olika scener i
Sthlm, sedan 1927 vid Dramatiska teatern
därstädes.
Ektode’rm (grek. ekto’s = utanför och
de’rma = hud). Det yttre av de båda
primära groddbladen hos flercelliga djur. Jfr
Fosterutveckling! ■— E k t o d e
r-m a’l a organ kallas alla organ, som
härstamma från e.; hit höra i främsta
rummet överhuden, nervsystemet och
delar av sinnesorganen.
Ektomi’ (grek. ektomi’a = utskärning).
Operationsmetod, varvid organ eller delar
därav borttagas ur kroppen.
Ektoparasi’t (grek. ekto’s — utanför och
parasi’t). En parasit som lever utanpå
värdorganismen. Mots.: endoparasit.
Ektopla’sma (grek. ekto’s = ute och
pla’sma = det bildade). Yttersta
proto-plasmalagret i en cell, vilket vanl. är
fastare än de inre delarna (endoplasma).
Ektozo’isk. Se Fröspridning!
58 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Ekume’nisk (grek. oikumeniko’s). Bet.
allmän, allmännelig. — Ekumeniska
möten el. ekumeniska synoder,
kyrkomöten, gemensamma för hela
kristenheten. Rom.-katolska kyrkan räknar
officiellt 20 e. m., grek.-katolska kyrkan 8.
Av dessa äro det första (Nicsea år 325),
andra (Konstantinopel 381), tredje (Efesus
431), fjärde (Chalkedon 451), femte och
sjätte (Konstantinopel 553 och 680) samt det i
-Nicsea 787 gemensamma för båda
kyrkorna, och dessa bruka även vara de, som i
protestantiska skrifter benämnas e. m.
Bland senare rom.-katolska e. m. märkas
Laterankonciliet 1215, kyrkomötet i
Kon-stanz 1414—18, reformkonciliet i Trident
1545—63 och (det senaste)
Vatikankonci-liet 1869—70. Som e. m. betecknas
vanligen i Sverige även allmänkyrkliga
mötet i Stockholm 1925,
föranstaltat av ärkebiskop Söderblom, där över 30
kyrkosamfund voro representerade, dock ej
katolska kyrkan (sammanlagt omkr. 600
deltagare från 37 nationer). —
Ekumeniska trosbekännelser el.
eku-m en i ska sy’mb o 1 a (sing. sy’mbolum),
kristna bekännelseskrifter av hög ålder,
vilka anses uttrycka det väsentligaste i
den kristna tron. Rom.-katolska och de
flesta protestantiska kyrkorna erkänna tre
e. t., den apost o’l iska (»Trons
artiklar» i Luthers katekes), den n i c se n
o-konstantinopolit a’n ska (som är
den enda av grek.-katolska kyrkan
erkända e. t,) och den a t a n a s i a’n ska (se
d. o.!).
Ekwall. 1. Knut Alfred E., f. 1843,
d. 1912. Konstnär (tecknare, målare,
gra-vör), vilken med förkärlek valde
fornnordiska motiv. Särskilt hans teckningar till
Fritiofs saga blevo populära. Han är repr.
på Nationalmuseum. 2. Bror Oscar
E i 1 e r t E., f. 1877. Den förres son, prof, i
eng. i Lund sedan 1907. E. intar en bemärkt
plats inom den engelska
ortnamnsforsk-ningen. 3. Axel E., f. 1881. överingenjör
vid vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrå,
expert vid talrika vattenregleringsföretag
m. m. inom och utom landet. Led. av Ing.
vet. ak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
