Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroluminiscens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1745
Elektromagnetisk—Elektromagneti’sm.
1746
ELEKTROMAGNET,
tjänstgörande som
lyftkran för järngods. "
fotografi.
del i en mängd
elektriska apparater ss.
ringklockor,
telefoner, motorer m. fl.
Elektromagneter av
jättelika
dimensioner ha också fått
användning inom
industrien för
lyftning och hantering
av järnföremål. Se
bilden!
Elektromagnetisk.
Bet. elektrisk och
magnetisk; som har
samband med
elekt
riska strömmars magnetiska verkningar. Se
Elektromagnetism! — E.
vågrörelse, se Elektriska vågor! —
E. ljusteorien, en teori, enligt
vilken ljuset förklaras som en
elektromagnetisk vågrörelse. J. C. Max wel 1,
som framställde denna teori 1864,
antog att etern icke förmår leda
elektriciteten. Elektronerna, som äro bundna vid
sina atomer och endast kunna utföra
begränsade rörelser, ge genom dessa upphov
till en förskjutningsström.
Denna alstrar i sin tur ett magnetiskt fält
och detta en ny förskjutningsström o. s. v.
När störningar i det elektriska fältet
uppstå, fortplanta sig dessa åt alla håll
genom växelverkan mellan föränderliga
elektriska och magnetiska fält i form av en
transversell vågrörelse av
elektromagnetisk karaktär. Teorien visade, att
vågornas fortplantningshastighet är 300 000 km
per sek., och Maxwell antog därför, att
den av honom härledda elektromagnetiska
vågrörelsen kunde giva en förklaring av
ljusets natur. Genom försök utförda av H.
Hertz 1887 framkallades
elektromagnetisk strålning genom högfrekventa
elektriska svängningar i en växelströmkrets,
och dess utbredningshastighet visade sig
överensstämma med ljusets. De för detta
karakteristiska egenskaperna såsom
brytning, dispersion, interferens, polarisation
och reflexion kunde påvisas hos den
elektromagnetiska strålningen, varigenom
lju
sets elektromagnetiska karaktär blev
bevisad. De olika slagen av ljus uppkomma
genom tillståndsändringar hos atomer
eller molekyler, varigenom överskott av
energi bildas, vilka utbreda sig i rymden
i form av elektromagnetisk strålning. De
olika slagen av (synligt och osynligt) ljus
äro:
1) Hertz’ska vågor och radiovågor med
våglängder växlande ifrån cirka 5 000
meter till 0.22 mm; den förra beteckn.
användes vanligen om de kortare av dessa vågor,
medan de längre kallas radiovågor;
2) Ultraröda strålar, även kallade
infra-röda el. värmestrålar, med våglängder inom
området 0.22 mm till 0.000770 mm;
3) Det synliga ljuset, vars våglängder
växla från 0.000770 mm till 0.000380 mm;
4) Ultravioletta strålar med våglängder
mellan 0.000380 och 0.0000075 mm:
5) Röntgenstrålning, med våglängder
mellan 0.0000115 och 0.000000011 mm;
6) Gamma-strålar el. radioaktiv
strålning med våglängder mellan 0.000009086
och 0.0000000006 mm;
7) Kosmisk ultr astrålning (se d. o.!) med
våglängder av storleken 0.00000000 0005
mm. Jfr Elektriska vågor,
Elektricitet!
Elektromagneti’sm. Sambandet mellan
elektriciteten och magnetismen, vilket
upptäcktes 1820 av dansken H. C. Ö
r-s t e d, som fann, att en i horisontalplanet
rörlig magnetnål vred sig, när en elektrisk
ström fick gå genom en ledning bredvid
nålen. Lagen för den kraft, som verkar
mellan strömmen och magneten,
upptäcktes redan samma år av fransmännen J. B.
B i o t och F. S a v a r t. 1822 visade
fransmannen A. M. Am p ér e, att, om en
elektrisk ström ledes genom en spiralformig
ledning (en s. k. solenoid), denna
verkar som en magnet. Han uppställde
därför den teorien om magnetismen, att denna
beror på att en magnets molekyler äro
om-kretsade av elektriska strömmar, så att
de utgöra små s. k. elementarma
g-n e t e r. När kroppen är omagnetisk, äro
dessas poler riktade åt alla möjliga håll,
så att de motverka varandra, men genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
