Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elmira ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1759
Elmira—E’Iritsa.
1760
de hushållsglas, pressglas och kristallglas.
Aktiekapitalet 0,5 mill. kr.,
årstillverk-ning 1 mill. kr.
Elmira [elma’jro]. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (New York), bekant bl. a. för det
s. k. E. reformatory [-rifåmo’tari], ett
mellanting mellan fängelse och
tvångsupp-fostringsanstalt för män i åldern 16—30
år. Detta s. k. E.-s y s t e m har blivit
förebild för flera liknande anstalter. 47 000 inv.
(1930).
Elmorerör [e’lmåa-]. Skarvfria
kopparrör tillverkade enligt en metod, som
uppfunnits av en eng. ingenjör Elmore. De
framställas genom elektrolytisk utfällning
av koppar på en roterande, grafiterad axel
under samtidig glättning. — E 1 m o
re-v a c u u m-p rocess, se Flytprocess!
Elmquist. I. Karl Hugo Magnus
E., f. 1862, d. 1931. Bildhuggare och
konst-industriell modellör, uppfinnare av en ny
gjutningsmetod, den s. k. Elmquistska
gjvitningsmetoden. Bland hans arbeten
märkes barnbilden Gryning i
Nationalmuseum. II. Gustav HenningE., f. 1871.
Ämbetsman,
socialminister 1920—21,
sv. minister i
Hälsingfors 1921—25,
landshövding i
Örebro 1925—1928,
överståthållare i
Stockholm sedan
1928. E. har gjort
sig särskilt känd
som förlikningsman
och skiljedomare i
arbetstvister.
Elmseld el. S:t Elmseld, Eliaseld.
Ett ljusfenomen, som vid oväder kan
uppstå på spetsar av höga föremål ss.
tornspiror, åskledare o. d. E. beror på en
elektrisk urladdning vid spetsen, som kan
vara antingen positivt eller negativt laddad.
I förra fallet synes en lysande kvast, i
senare fallet en lysande fläck på spetsen.
E. lär ha fått sitt namn efter ett helgon,
Erasmus, vilket ord på italienska
sam-mandragits till Elmo.
E’lmshorn [-hårn]. Stad i Tyskland i n.
v. Preussen (prov. Schleswig-Holstein).
15 000 inv. (1925).
Elna. Annan namnform för Helena. Jfr
Elin, Ellen!
El-Obei’d. Stad i Anglo-egypt. Sudan
(Kordofan), med järnv. till Kartum.
Elo’dea. Se Vattenpest!
Elof (fsv. Elaf, Elof av räkneordet en
och isl. leif = lämning, arv). Mansnamn.
Elofson, Anders, f. 1873. Agronom,
statskonsulent 1912—25, initiativtagare
till Svenska betes- och vallföreningen,
Sveriges fröodlarförbund och Nordiska
jord-bruksforskares förening. E. är direktör för
Svenska betes- och vallföreningen sedan
1916 och föreståndare för dess år 1930
uppförda institution vid Ultuna.
Eloge [elå’sj] (fransk, av lat. elo’gium
= inskrift). Bet. beröm, lovord.
Elongatio’n (lat. elonga/tio =
avlägsenhet, avstånd). 1. Inom fysiken avståndet
från den plats där en svängande kropp
befinner sig till dess jämviktsläge. 2. Inom
astronomien vinkeln mellan syftlinjerna
till en himlakropp och dess centralkropp.
Eloque’ntia (lat.). Bet. vältalighet. —
Eloquentia c o’r p o r i s bet. egentl.
kroppens vältalighet, d. v. s.
aktningsbju-dande yttre, ståtlig figur. — E 1 o q u e
n-t i se et p o 1 i’t i c e s prof e’s s o r, bet.
professor i vältalighet och statskunskap;
titel för Skytteanska professuren i
Uppsala.
El Pa’so. Fabriksstad i s. U. S. A.
(Texas), viktig järnvägsstation vid
mexikanska gränsen. 102 000 inv. (1930).
E’lritsa (Pho’ximis a’phya). Till
karp-fiskarna hörande liten fiskart, som
förekommer i sött och bräckt vatten i nästan
hela Sverige. Färgen är växlande. Den
användes som agn och hålles dessutom ofta
i akvarier.
H. ELMQUIST.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
