- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IV. Düna-Francesca /
1849-1850

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estetik - Estland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1849

Estland.

1850

ningen utgår från F e c li n é r och T h.
L i p p s och beaktar i våra dagar särskilt
utvecklingshistoriska eller psykoanalytiska
synpunkter. Den senare liar gamla anor
från Aristoteles; bland dess främsta
representanter i senare tid märkas B a u
m-garten, Kant, S c h i 11 e r, S c h e
1-1 i n g och i våra dagar II. C o h e n, M.
D e s s o i r, J. M. B al d w i n, B. C r o c e
m. fl. Inom den deduktiva e. talar man
om formalistisk e., idé-e., känslo-e.,
estetisk intellektuali’sm, estetisk reali’sm o.
s. v. allteftersom tonvikten vid
normsättningen lägges på resp, konstverkens form,
idé- eller känslo-innehåll och allteftersom
förnuftskravet eller kravet på
överensstämmelse med den yttre verkligheten
träder i förgrunden. 2. Hos filosofen Kant
och några av hans efterföljare bet. e. läran
om sinneskun skapen. Jfr
Transcen-dental! — E s t e’t el. e s t e’t i k e r,
en som sysslar med estetik; en som älskar
skönheten (ofta med föraktlig
bibetydelse). — E s t e t i c i’s m, en filosofisk
åskådning, som i skönheten ser det högsta
i tillvaron; även klandrande, i bet. flackt
och vekligt skönhetssvärmeri. —
Estetis e’r a, resonera om ting ur
skönhetssynpunkt (ofta med bibet. ensidighet). —
Est e’t i s k, som rör estetiken (el.
sin-neskunskapen); vacker, skön.

Estland (estn.). Eesti. Republik vid
Östersjön och Finska viken, med en yta av
48 000 kvkm, ngt större än Västerbotten.

Kust. E:s kust vid Finska viken har
en del smärre inskärningar, och vid
östersjökusten, som delvis är en skärgård,
märkas särskilt Matzal- och
Pernau-vi-karna. Utanför kusten ligga de stora
öarna ösel och Dagö samt några mindre
ss. Moon, Runö, Ormsö, Odensholm, Nargö
m. fl.

Allm. geografisk och
geologisk byggnad. E. är en del av det
östbaltiska låglandsområdet, men bildar ett
brant stup mot Finska viken. Enstaka
höjder nå upp till något över 300 m. ö. h.
N. Estland är en kalkplatå och tillhör
silur-formationen, medan s. E. tillhör
de-von-formationen. E. är rikt på smärre

sjöar och vattendrag. De största sjöarna är
Peipus på gränsen till Ryss’and samt
Virtsjärv. Bl. floder märkas Narova och
flera andra, som utmynna i insjöarna och
i Östersjön.

Klimatet utgör en övergångsform
mellan kust- och inlandsklimat.

Befolkningen uppgår till 1 115 000
(1930). Av dessa äro flertalet ester
(88%), d. v. s. estnisk-talande.
Estniskan är ett finsk-ugriskt språk, som
står mycket nära finskan. I rashänseende
äro esterna ett nordiskt-ostbaltiskt
biandfolk. Resten av befolkningen utgöres av
ryssar (8,2%), tyskar (1,5%), letter
(0,7 %) och svenskar (0,7%). Se
Estsvenskar!

Näringar. Huvudnäringar äro
jordbruk med boskapsskötsel (23 % åkrar,
42% ängar och betesmarker, 20% skog;
kreatursstock: omkr. 1 600 000 djur år
1930). Särskilt animaliska produkter
exporteras i stor mängd. Malmfyndigheter
saknas, men värdefulla lager av oljeskiffer
finnas. Industrien är svagt utvecklad och
inriktar sig på cement-, glas-, pappers- och
tändstickstillverkning. Den estniska
spritindustrien befinner sig i snabb utveckling.
Trävaruexporten är betydande. Fr.
Sverige införde E. år 1930 varor för nära 5
mill. kr.

Myntenheten ärl estn. krona ( =
sv. krona), delad i 100 sents.

Samfärdseln ombesörj es
huvudsakligen av järnvägar (1 430 km år 1928).

Religion. E. har ingen statskyrka.
Omkr. % äro lutheraner och omkr */5 grek,
katoliker.

Statsskick och politisk
indelning. Enl. författningen av år 1920
är E. en demokratisk republik. Den
verkställande makten utövas av en s. k.
riks-älste (riigivanem), som tillika är
statsminister och som utses av riksförsamlingen
(riigikogu), vilken innehar den
lagstiftande makten. Riksförsaml. best, av en
kammare på 100 medl., valda för 3 år enl. allm.
rösträtt. — E. indelas i 11 kretsar
(maa-konnad). Huvudstad: R e v a 1.

Historisk översikt. Estland hai

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/4/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free