Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feilitzen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1961
Fe’ilitzen—Felkalkyl.
1962
genjör. F. har i sitt författarskap bl. a.
framlagt originella och värdefulla
synpunkter på levnadskonsten, t. ex. i Om störst
udbytte af sjceleevner (1881; sv. övers.
Nutids själavård, 1917).
Fe’ilitzen, von. Sv. släkt av tyskt
ursprung. 1. Olof Otto Urban v. F., f.
1834, d. 1913. Förf, och kritiker, militär.
Under signaturen Robinson utgav han
arbeten och kritiska studier, som rörde de
under 1800-talet brännande
äktenskapsfrå-gorna öch den moderna litteraturen, främst
Ibsen. Bl. hans böcker märkas
Protestantismens M aria-kult (1874), Ibsen och
äkten-skapsfrågan (1885) och Realister och
idealister (1845). Litt.: A. Forsström: Urban
von Feilitzen (1924). 2. Carl Hen-
rik J o b s t v. F., f. 1840, d. 1901. Den
förres broder, stiftare av Svenska
mosskul-turföreningen, grundare 1877 av Sveriges
första agrikulturkemiska station, vilken
1885 blev statsanstalt med F. som ledare.
3. Carl Axel Hjalmar v. F., f. 1870,
d. 1928. Den förres son, Sv.
mosskulturför-eningens föreståndare och ledande kraft
1902—1920, föreståndare för
jordbruksav-delningen av Centralanstalten för
jordbruksförsök 1921—28. 4. FransAugust
Gottfrid v. F., f. 1872. Den förres
broder, sprängämnestekniker, statens
spräng-ämnesinspektör sedan 1919.
Fe’isal el. F e
i-s u 1 el. F a i s a 1, f.
1885. Konung av
Irak
(Mesopotamien) sedan 1921. F.
deltog i den
ungturk. rörelsen 1908,
bröt med turkarna
under världskriget
1915 och blev ledare
för de arab,
stammarnas frigörelsekamp mot Turkiet,
varvid han samverkade med engelsmännen.
Fejan. Karantänstation på ön med
samma namn, belägen i Stockholms norra
skärgård.
Fel, Se Fel k al kyl!
Fela. Folklig benämn, på violin.
Felb (tysk. Felbel). Ett slags
sammets-tyg, använt för tillverkning av hattar.
Feldberg [fä’lt-]. Schwarzwalds högsta
topp, belägen i s. Baden och stigande till
1 493 m. ö. h.
Felestad. Socken i Malmöhus län
(Rön-nebergs härad). 253 inv. (1931).
FelFcitas (lat.). Bet. lycka, fruktbarhet.
Lyckans gudinna i den rom. mytologien.
Felis. Se Kattsläktet!
Felix (lat.). Bet. Den lycklige. Namn på
fem påvar.
Felkalky’1. De vid olika slags mätningar
erhållna siffrorna äro alltid behäftade med
större el. mindre fel, vilkas storlek beror
på instrumentens noggrannhet samt
iakttagarens vana och fallenhet. För att i
görligaste mån eliminera felen beräknas ett
el. flera karakteristiska tal ur mätningarna.
Man skiljer mellan två slags fel,
tillfälliga, vilka gruppera sig symmetriskt
omkring det verkliga värdet av den
kvantitet, som man söker bestämma, och de
systematiska el. ensidiga felen,
vilka t. ex. uppkomma genom att den
skala, som man använder, är för liten, så att
uppmätta längder bli genomgående för
stora. Bestämningen av felens sannolika
värde är f:s uppgift och utföres med
tillhjälp av sannolikhetslärans el.
probabilite’t skalkylens hjälp.
Man måste antaga, att den lag efter
vilken de tillfälliga felen gruppera sig
omkring det verkliga f.-värdet, har en viss
matematisk form och vanligen använder
man för denna den av G a u s s formulerade
fördelningslagen. De tillfälliga felen
elimineras då, om man beräknar medelvärdet
av de enskilda mätningarna. Detta är det
sannolikaste värdet av den sökta
kvantiteten. Ifråga om bestämningen av de
systematiska felen gäller, att några mer
generella regler i allmänhet icke kunna
uppställas, utan att uppskattningen av dessa
fel blir en uppgift, som måste lösas från
fall till fall genom en minutiös diskus-
FEIS AL. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
