Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flegeton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2053
Flesch—Flimmerskoto’m.
2054
för allt av samhällssatiriska lustspel, vilka
han skrivit i samarbete med G. de Caillavet
o. a. Flera ha uppförts på sv. teatrar. Mest
känd är satiren över Franska akademien
L’habit vert (1912; Den gröna fracken,
uppf. i Sthlm 1917). Led. av Fr. ak.
Flesch, Karl, f. 1873. Framstående
ungersk violinist, en av vår tids främsta
violinpedagoger, vilken på 1920-talet även
besökte Sverige.
FIe’ta, M i g u e 1, f. 1897. Sp.
operasångare (tenor), vilken vunnit storartade
framgångar såväl genom sitt livfulla spel
som sin glansfulla stämma.
Fletcher [fle’ttsje], John, f. 1579, d.
1625. Eng. dramatiker, som bl. a.
tillsammans med F. Beaumont utgivit spelbara
och uppskattade skådespel.
Fle’ttner, Anton, f. 1885. Tysk
ingenjör och uppfinnare, bekant för
konstruktionen av F 1 e 11 n e r- el. r o’t o r f a
r-tyget. Se Rotorfartyg!
Fleurist [flöri’st] (fransk, fleuriste). Bet.
blomsterhandlare, blomsterodlare.
Fleuron [flörå’n], S v e n d, f. 1874. Dansk
förf. F. har utgivit ett flertal
djurskildringar samt detektivromaner.
Fleur de lis [flör de li’] (fransk.). Bet.
liljeblomma. Se Fransk lilja!
Fleury [flöri’], André Hercule de,
f. 1653, d. 1743. Fransk kardinal och
statsman. F. var Frankrikes egentlige
styresman under Ludvig XV :s tid.
Flexi’bel (lat. flexi’bilis). Bet. böjlig,
smidig. — F 1 e x i o’n, böjning, ordböjning.
Flexu’r (lat. flexu’ra = böjning). En
vanl. genom sänkning uppkommen böjning
av geologiska lager, dock ej så stark att
veck el. förkastning bildats.
Flibustiä’rer (fransk, flibtistier, antagl.
en förvrängning av holl. vrybuiter =
fri-bytarei. Namn på de oförvägna och djärva
sjörövare, som under 1600-talet härjade
och plundrade kolonierna på Amerikas v.
kust och i Västindien.
Flickläroverk. Se Högre
flickläroverk!
Flickskolor. Den kvinnliga ungdomens
undervisning tillgodosågs till långt in på
1800-talet enbart genom undervisning i
hemmen av guvernanter samt genom s. k.
flickpensioner. Våra första flickskolor
voro Fruntimmersföreningens flickskola i
Göteborg (1815), Wallinska skolan i
Stockholm (1831) och Kjellbergska flickskolan i
Göteborg (1835). I och med upprättandet
av Statens normalskola för flickor i
Stockholm (1864) blev denna normgivande för de
enskilda högre flickskolorna, bl. a.
så till vida att en 8-klassig normalskoletyp
utbildade sig. Avgångsbetyg från sådan
skola medför
normalskolekompe-t e n s. Effektivt stöd från staten erhöllo
f. först i samband med de kommunala
mel-lanskolornas tillkomst. Enligt 1927 års
skolreform skola f. bygga på folkskolan
(lägst dess fjärde klass), men även en ny
typ av f. upprättas, kommunala
flickskolor. Utom de speciella f. äro
efter skolreformen även de allm. läroverken
öppna för flickor. I några större städer
upprättas högre flickläroverk,
och där sådana ej finnas, anordnas de allm.
läroverken som samläroverk.
Flicksländor (Agrio’nidce). En familj
små S 1 ä n d o r, av vilka de flesta
igenkännas på, att de under vila hålla
vingarna hopslagna på ryggen. Bakkroppen är
lång och spenslig, huvudet tvärställt,
cylindriskt med stora fasettögon. Kroppen
är brun el. grön med glasklara vingar.
Omkr. 15 arter finnas i Sverige.
Fliegende Blä’tter [fli’––] (tysk.). Bet.
Flygande blad. En tysk illustrerad
skämttidning, grundad i Munchen 1844.
Flimmerarytmi’. En form av
oregelbunden hjärtverksamhet, varvid förmaken icke
sammandraga sig ordentligt utan utföra
hastiga flimrande, med hänsyn till blodets
transport ineffektiva rörelser.
Flimmerhår. Se Cilier!
Flimmerskoto’m. Plötsligt uppträdande,
övergående blindhet, som endast träffar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
