- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IV. Düna-Francesca /
2153-2154

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragonard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2153

Fragonard—Frangaise.

2154

stycke. — Fragment a’r i s k, avbruten,
©sammanhängande.

Fragonard [fragåna’r], Jean Honor é,
f. 1732, d. 1806. En av den franska
rokokons mest typiska målare, tecknare och
etsare. I en raffinerad impressionistisk stil
har F. utfört landskap och genrebilder, ofta
med erotiska motiv, samt porträtt.

Fragra’nt (lat. f ra’grans, fransk,
frag-rant). Bet. doftande, välluktande.

Fraiche. Se F r ä s c h !

Fraktavtal. Avtal mellan befraktaren
och bortfraktaren (redaren) angående
frakten (= vederlaget) för transport
av fraktgods. Avtalet kan avse en
el. flera bestämda resor (r e s e b
e-fraktning, eng. tripcharter [-[tri’pp-tjata])-] {+[tri’pp-
tjata])+} el. bortfraktning av fartyget för
en längre tidsperiod att användas i
fraktfart enligt befraktarens order (t i d s b
e-fraktning, eng. timecharter [ta’jm
—]). Jfr Befraktar e, Charter!
— Fraktbörs, börs där
fraktavtal ingås, vilket i stor utsträckning sker
även på varubörserna. — Fraktgods
kallas på järnvägarna gods, som befordras
långsammare, i motsats till i 1 g o d s, som
befordras på skyndsammaste sätt. Den
sedel, som vid järnvägstransport åtföljer
både frakt- och ilgods, kallas
fraktsedel.

Fraktio’n (lat. fra’ngere = bryta). Bet.
utbruten del; grupp av liktänkande,
politisk meningsgrupp.

Fraktionerad destillation. Se D e s t i
1-1 a t i o n!

Fraktu’r (lat. fra’ngere = bryta). 1.
Namn på en stilsort best, av
upprättstå-ende gotiska typer (t. ex. ‘ählén & Söner)
till skillnad fr. den latinska a n t i k v a
(t. ex. Åhlén & Söner) och kursiv (t. ex.
Åhlén d Söner). Den användes numera
företrädesvis i Tyskland. 2. Benbrott.

Framboesi’ (fransk, framboise = hallon).
En tropisk, å Afrikas västkust endemisk
infektionssjukdom (F. tro’pica) med
vårt-liknande utslag å hud och slemhinnor. F.
framkallas av en syfilisalstraren
närstå

ende spirill, Spirochce’te perte’nusi.
Stundom iakttagas liknande utslag vid syfilis,
Sy’filis framboesifo’rmis.

Franifall. Förskjutning utanför kroppen
av organ el. organdelar (t. ex. livmodern,
ändtarmen), som normalt ligga inom
densamma. Organets återbringande i sitt rätta
läge kallas reposition.

Framkallning. Bet. dels för den process,
varigenom den å en fotografisk plåt, film
el. ett papper genom belysning bildade
foto-bromiden omvandlas i metalliskt silver, så
att bilden blir synlig, dels å de därvid
använda kemikalierna. Dessa bestå vanl. av
organiska reduktionsmedel, t. ex. metol,
hydrokinon, paraaminofenol el.
pyrogallus-syra. Genom blandningar av dessa och
förändringar av deras koncentrationer samt
av temperaturen kunna de förmås att
verka på olika sätt. Så ger t. ex. hydrokinon
»hårda», d. v. s. kontrastrika, men metol
»mjuka», d. v. s. kontrastlösa bilder. För
att höja lösningens hållbarhet tillsättes
natriumsulfit. Dessutom bör f. innehålla
alkali för att påskynda reaktionen samt
något bromkalium för att förhindra
slöj-bildning. En god framkallningslösning är
bland många andra följande:

Vatten ...................... 1 000 g

Metol............................. 3 »

Hydrokinon ....................... 6 »

Natriumsulfit (vattenfri) .... 30 »

Kaliummetabisulfit .............. 1 »

Bromkalium....................... % »

Pottaska el. soda .............. 55 »

Kemikalierna lösas i ovan angiven
ordning, och vid användningen tages 1 del av
denna lösning och 2—4 delar vatten.
Vanliga plåtar framkallas i rött ljus,
ortokro-matiska i mörkrött (monokromatiskt) och
pankromatiska i absolut mörker. För
fram-kallningspapper kan i de flesta fall gult
ljus användas.

Franc [fran]. Myntenhet i Frankrike,
införd 1795, motsv. nominellt 72 öre. 1
franc = 100 centimes. F. är myntenhet
även i Belgien och Schweiz. Jfr
Latinska m y n t k o n v e n t i o n e n!

Frangaise. Se Fransäs!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/4/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free