Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiljera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2257
Fågelsta—Fåglar.
2258
FÄGELSPINDEL. Fotografi.
rov. De döda sitt byte medels den i
stjärtspetsen sittande »giftklon».
Fågelsta. Gods i v. Södermanland,
Ju-lita socken (Södermanlands län). F.
skänktes 1625 av staten till den österr.
översten M. Wurmbrandt, läderkanonernas
uppfinnare, och denne lät där uppföra ett
styckebruk. F. har sedermera varit i ägo
hos bl. a. ätterna Wrede, von Duben och
Tamm. Det nuv. slottet uppfördes 1880
—83.
Fågelsta—Vadstena—ödeshögs järnväg.
Se Mellersta Östergötlands
järnvägar!
Fågeltofta. Socken i Kristianstads län
(Albo härad). 854 inv. (1931).
Fågelvik. Gods i n. ö. Småland,
Tryse-rums socken (Kalmar län) på en holme vid
Valdemarsvikens s. strand. F., som ägts
av bl. a. Karl Ulfsson Sparre, Karl
Knutsson Bonde, ätten Gyllenstierna (i 250 år),
Arvid Horn, Karl XV (under dennes tid
som kronprins) och släkten Raab, har ett
berömt slott, uppfört på 1790-talet,
troligen efter ritningar av N. Tessin d. y.
Fågelvik. Se Västra Fågelvik,
östra Fågelvik!
Fågelås. Se Norra Fågelås,
Södra Fågelås!
Fåglar (A’ves). En klass
Ryggradsdjur. F. ha konstant kroppstemperatur
och fjäderklädd kropp samt de främre
ex-tremiteterna ombildade till vingar. Alla f.
lägga ägg, som vanl. ruvas av honan. De
flesta ha flygförmåga, och benen äro
därför till stor del luftfyllda. Skallen ledar
mot första halskotan med endast en
ledknapp (hos däggdjuren två), och huvudet
blir därför mycket rörligt. Antalet
halskotor växlar mellan 9 och 23. Käkarna
äro utdragna till en hornbeklädd näbb,
vars bas ofta är överdragen med en mjuk
och känslig hud. Bröstbenet har en hög
kam, som tjänar till fäste för
vingmusk-lerna. Nyckelbenen äro delvis
sammanvuxna och bilda det s. k. gaffelbenet.
Bäckenet är öppet på buksidan men
sammanvuxet med ett stort antal kotor i
ryggraden. I vingen finnas två handlovsben,
två delvis sammanvuxna mellanhandsben
och tre fingrar. Lårbenet ligger helt inuti
kroppen. Vadbenet är rudimentärt,
skenbenet väl utvecklat. De tre långa
mellan-fotsbenen äro sammanvuxna sinsemellan
och med de nedre vristbenen till ett långt
ben, t a r s e n. Tårnas antal är tre el. fyra
(hos strutsen endast två). Om två tår äro
riktade bakåt och två framåt, kallas
fotterna klätterfötter. Sittfötter
ha tre tår framåt och en bakåt, alla i
samma plan. Hos rovfötterna är
tårnas anordning densamma som hos
sittföt-terna, men klorna äro starka och krökta.
Gångfötter ha liten och högt upp
fäst baktå, som även kan saknas; v a d
ar-fött e r likna gångfötterna, men benen
äro längre och skenbenet nedtill naket.
Simhud finnes på simfötter och å
r-el. pelikanfötter, i förra fallet
förbindande de tre främre tårna, i senare
fallet alla fyra. (Angående fjädrarna se
detta ord!). Synsinnet är ofta mycket
skarpt, hörseln och lukten däremot
sämre. Magsäcken är uppdelad i
körtelmage och muskelmage. Dessutom
finnes ofta kräva. Hos de flesta finnas
två blindtarmar. Ändtarmen, köns- och
utsöndringsorganen utmynna i en kloak.
Högra äggstocken saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
