Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ganghofer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2353
Garcia—Gardiner.
2354
ARNE GARBORG.
Målning.
mot religiös mystik och undertro. BL hans
arbeten på landsmålet märkas
Bondestu-dentar (1883) och de sammanhängande
diktverken Haugtussa (1895) och I
Hel-heim (1901; sv. övers, av båda, Ingrid
Sierskan, 1916—17), som handla om en
visionär bondflickas drömmar, och en
översättning av Odysséen (1918). G. har
även skrivit polemiska uppsatser i
litterära och kulturella ämnen. 2. Karen
Hulda G., f. Ber ger sen, f. 1862.
Den förres hustru, förf.
Garcia [—thi’a], Manuel, f. 1805, d.
1906. Sp. sångpedagog, vilken bl. a.
utbildat Jenny Lind. G. utgav 1847 sin
grundläggande sångskola Traité complet du
chant och uppfann 1855 struphuvudspegeln
(laryngoskopet). Led. av Mus. ak.
Carci’nia. Växtsläkte (fam. Gutti’ferce).
G. äro träd el. buskar med läderartade
blad; deras hemland är trop. Asien och
Afrika. Viktigast är Ma ngo st
anaträdet (G. Mangosta’na), som
härstammar från Malackahalvön och odlas i hela
tropiska Asien för de utsökt läckra
frukternas skull. Av andra arter, särskilt G.
Hanbu’ryi, erhålles gummigutta.
Gargon [garså’n] (fransk.). Bet. pojke,
kypare. — Gargonne [garså’nn],
»ung-karlsflicka», en typ som litterärt
lancera-des av V. Margueritte i romanen La
Gar-gonne (1922).
Gard [gar]. Dep. i s. ö. Frankrike.
Gard, Roger Martin du. Se
Martin du Gard!
Gardarike. Se Gårdarike!
Garda-sjön (it. Lago di Garda). Alpsjö i
n. Italien, Italiens största insjö, med
370 kvkm, något mindre än Hjälmaren,
65 m. ö. h. G. avflyter genom Mincio till
floden Po.
Garde. Socken i Gotlands län (Gotl. s.
härad). 445 inv. (1931).
Ga’rde (fransk.) [franskt uttal garrd].
Bet. urspr. skydd, livvakt. — Garde
[garrd], skydd, försvar, t. ex. i fäktning,
boxning el. schack. — Gar de’r a, skydda,
vakta, försvara.
Garde’nia. Växtsläkte (fam. Rubia’ceoE’)
med ett hundratal arter i gamla världens
tropiska och subtropiska delar. De flesta
äro buskar, blommorna stora, vita el. gula.
Garden party [gadn pa’ti] (eng.). Bet.
trädgårdsfest.
Garde’ra. Se Garde!
Gardero’b (fransk, garde = skydd och
robe — dräkt). Bet. klädkammare,
kapprum, klädförråd. — Garderobi ä’r,
garderobsvaktare (särsk. kvinnlig sådan).
Gardfjället, Norra och Södra. Berg
i s. v. Lappland med toppar upp till 1 375
m. ö. h.
Gardi’n (it. corti’na’). Bet. förhänge.
Gardiner [ga’dne]. I. Samuel R a
w-s o n G., f. 1829, d. 1902. Eng. historiker,
professor i London, en av 1800-talets
främsta eng. hävdatecknare. II. Alan H
ende r s o n G., f. 1879. Eng. egyptolog, en
av samtidens yppersta forskare i sitt fack,
vilken visat, att vårt alfabet ytterst
härstammar fr. det fornegyptiska. III. A1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
