Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grammagräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2481
Grana’da—Grandioso.
2482
Grana’da. 1. Moriskt kungarike i s.
Spanien 1238—1492. 2. Prov, i s. Spanien. 3.
Stad i G. 2, fordom blomstrande
huvudstad i ett arab. rike. G. har en mängd
minnesmärken fr. den moriska tiden, bl. a.
slottet Alhambra, samt universitet.
109 000 inv. (1929).
Granadoz y Campina [ a’dåth i [-kam-pi’nja],-] {+kam-
pi’nja],+} Enrique, f. 1868, d. 1916. Sp.
tonsättare och pianist, jämte Albeniz
ledare för den ungspanska skolan.
Grana’t (lat. gra’num = korn). En
ihålig artilleriprojektil försedd med
sprängladdning. -— Gran a’t k a r t e’s c h el.
shrapnel (eng.) [sjrse’ppnol] är en g.,
som innehåller ett antal runda blykulor,
vilka, då projektilen spränges, innan den
träffar marken, spridas i olika riktningar.
— Bris a’n s g r a n a’t e r innehålla
starkare sprängladdningar av högexplosiva
ämnen. Hit höra spränggranater,
som bestå av tjockväggigt gods av ett
material som vid nedslaget
söndersprän-ges i ett stort antal stycken (»skärvor»)
och mingranater, som innehålla
starkare sprängladdning och äro avsedda
för verkan mot befästningar o. d. —
Gasgranater innehålla stridsgaser. —
Rökgranater innehålla rökalstrande,
brandgranater brandalstrande
ämnen.
Granatkastare. Eldvapen vid
infanteriet, varmed sprängladdade projektiler
avskjutas. Projektilverkan motsvarar
fältartilleriets, skottvidden är dock blott
något tusental meter. Vid varje svenskt
infanteriregemente finnes ett
granatkastareförband om två pjäser.
Grana’tminera’L Röda, bruna el.
färglösa mineral av sammansättningen
Feg AI2 Sia O12, där dock järnet ofta
ersättes av kalcium, magnesium el. mangan
och aluminium av krom el. trevärdigt järn.
G. kristalliserar reguljärt, ofta i väl
utbildade kristaller, som äro starkt
dubbelbrytande. En mängd olika avarter finnas,
av vilka en del användas till smycken.
Grana’tträd, gran a’t äpple. Se P
u-n i c a!
Granberg, Johan Olof, f. 1858.
Konsthistoriker, intendent vid
Nationalmuseum, Stockholm, 1911—16, förf, av en
mängd skrifter inom sitt fack, varibland
särsk. märkes De svenska
konstsamlingarnas historia I—III (1929—31).
Gran Cana’ria. En bl. Kanarieöarna,
med 1 700 kvkm, ngt större än Öland och
starkt vulkanisk. Omkr. 140 000 inv. Dess
högsta topp är Pico de los Pechos (1 951
m. ö. h.).
Gran Chaco. Se Chaco!
Grand (sp. gra’nde), egentl. Grand
av Spanien. Den högsta spanska
adelstiteln (nu avskaffad). — Grand
[gran] (fransk.), bet. stor. — Grand
[graend] (eng.), bet. storslagen, stor,
förnäm.
Grand Canon [graend kae’njen]. En av
jordens största erosionsdalar (canoner),
bildad av Colorado-floden i v. U. S. A. (n.
Arizona), den märkligaste canonbildningen
i hela världen, 350 km lång, ända till 25
km bred och 1 800 m djup med på sina
ställen lodräta väggar. G. C., vars
färgprakt är berömd, är nationalpark. Litt.:
S. Hedin: Grand Canon (1925).
Grand Danois [gran danoa’]. Bet. stor
dansk (dogg). Se Hund!
Grandezza [-e’tsa] (it.). Bet. höghet,
stolthet och värdighet i uppträdandet.
Grand-Guignol, T h é a t r e du [tea’tro
dy gran-ginjå’1]. En år 1897 startad
mindre teater på Montmartre i Paris, vilken
på sin repertoar särsk. upptagit
skräckdramer.
Gra’ndi, D i n o, f. 1895. Italiensk
politiker. Sedan Mussolini kommit till
makten har G. tillhört den inre kretsen inom
fascistpartiet, varit medlem av partiets
höga råd, statssekreterare i social- och
utrikesministerierna samt efter 1929
utrikesminister.
Grandios [-å’s] (fransk, grandiose). Bet.
ståtlig, majestätisk, storstilad.
Grandioso [-iå’så] (it.). Bet. storslaget.
Musikalisk föredragsbet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
