Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hainan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2635
Hainan—Hajar.
2636
Hainan. ö i s. Kina (prov. Kwang-tung),
landets största ö, med 34 000 kvkm ngt
mindre än Jämtland. Huvudstad:
Kiung-t s j o u.
Hainaut [änå’] (flaml. He’nnegau). Prov,
i s. Belgien.
Hainbund [ha’jnbont] el. Göttinger
Dichterbund. En vid högskolan i
Göttingen 1772 bildad sammanslutning av
unga skalder, som inspirerats av
Klop-stocks nationella diktning.
Hainisch [ha’j-], M i c h a e 1, f. 1858.
Österr. jurist och politiker, Österrikes
förste president 1920—-28.
Haiphong [hajfång]. Hamnstad till Hanoi
i Franska Indo-Kina (Tonking), viktig
fransk flottstation. 83 000 inv. (1921).
Ha’iti. Den näst största av de
Västindiska öarna, med 77 000 kvkm ngt mindre
än Svealand. H. är till största delen fylld
av bergskedjor, med toppar upp till 3 140
m. ö. h., mellan bergskedjorna utbreda sig
dock fruktbara slätter. Klimatet är ett
tropiskt öklimat. I skogarna finner man
bom-ullsträdet, kungs- och solfjäderspalmen,
mahogny, kakteer m. fl. Av djur
förekomma särskilt gnagare och moskiter.
Befolkningen består av negrer och mulatter samt
ett fåtal vita. — H. upptäcktes av
Colum-bus på hans första resa 1492 och kallades
först Hispaniola (Lilla Spanien). Genom
den i början betydande spanska
invandringen utrotades snabbt den infödda
befolkningen (aruaker), varefter i början av
1500-talet negerslavar började införas. 1697
avträddes v. delen av ön till Frankrike.
Under franska revolutionen utbröt på H.
ett inbördeskrig mellan vita och negrer,
som ledde till de förras utrotning. 1795
avträddes ön till Frankrike, men redan 1804
förklarade sig H. självständigt, och en
neger, Dessalines, utropades till kejsare.
Den ö. delen av ön förklarade sig 1843 för
en självständig stat, Dominikanska
republiken. — H. är sedan 1843
uppdelat i följande två stater. 1.
Republiken Haiti (fransk. République d’Haiti)
omfattar den västliga tredjedelen av ön och
är ung. så stor som Dalarna. Befolkningen
utgöres av negrer (90 o/o) samt mulatter
och ett fåtal vita. 2 300 000 inv. (1927).
Inom H. finnas rika mineralfyndigheter.
Den viktigaste utförselvaran är dock kaffe
(73% av exporten). Myntenheten är 1
gourde = 100 centimes. Religionen är
rom.-kat. (statskyrka). Landet indelas i 5
departement, och det officiella språket är
franska. Huvudstad: Port-a u-P r i n c e.
H. är formellt en självständig negerstat
men i realiteten sedan 1915 protektorat
under U. S. A. Enl. författningen av 1918
utses presidenten, som utövar den
verkställande makten, för 6 år. Den lagstiftande
makten utövas av en riksdag på två
kamrar. H:s historia har under den nyaste
tiden varit fylld av blodiga revolutioner och
inbördeskrig. H. tillhör N. F. 2. D o m i n
i-kanska republiken (sp. Republica
Dominicana el. Santo Domingo) omfattar
de östliga två tredjAlelarna av Haiti och
är med 50 000 kvkm ngt större än
Danmark. Befolkningen utgöres till största
delen av mulatter, men dessutom finnas vita
(spanjorer) och negrer till ett ganska
betydande antal. 1 200 000 inv. (1930). Goda
mineralfyndigheter finnas, men de
viktigaste exportvarorna äro råsocker, kakao
och kaffe. Myntenheten är 1 nordamer.
dollar = 100 cent. Religionen är rom.-kat.
(statskyrka). Landet indelas i 6 provinser
och 6 kustdistrikt, och det officiella
språket är spanska. Huvudstad: Santo
Domingo. D. r. är en formellt självständig
mulattstat men i själva verket ett lydland
under U. S. A. Enl. författningen av 1924
utövas den verkställande makten av en
president, vald för 6 år. Den lagstiftande
makten utövas av en riksdag på en
kammare. D. r.:s historia under den nyaste
tiden har utmärkts av täta
presidentombyten och flera revolutioner. H:s president
efter 1930 är Stenio Vincent. D. r. tillhör
N. F.
Hajar (Sela’chii). En grupp fiskar med
munnen på undre sidan av huvudet,
he-terocerk stjärtfena, broskskelett och 5—7
par gälbågar. Egentl. fjäll saknas, och i
stället finnas hudtänder (se Fjäll!), var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
