Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedvig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2723
Hedvig Sofia—Heiberg.
2724
Hedvig Sofia, f. 1681, d. 1708. Sv.
prinsessa, dotter till Karl XI och g. m. sin
kusin, Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Heem [hem], Jan Davidz. de, f.
1606, d. 1683. Holl. målare, en av
1600-talets mest bet. stillebensmålare.
Heemskerk [he’ms-], M aarten van,
f. 1498, d. 1574. Holl. målare av särsk.
altartavlor (en i Linköpings domkyrka)
och porträtt.
Heer [her], O s w a 1 d, f. 1809, d. 1883.
Schweiz, botanist och växtpaleontolog,
prof, i Zurich. Led. av Vet. ak.
He’faistos (latiniserat uttal Hefa/istos,
romarnas V u 1 c a’n u s). I grek,
mytologi hantverkare i Olympen och
smideskonstens gud, Afrodites gemål.
He’fner-A’lteneck, Friedrich von,
f. 1845, d. 1904. Tysk ingenjör, en av de
första framgångsrika konstruktörerna av
bl. a. dynamomaskiner och elektr.
båglampor. Led. av Vet. ak. —
Hefner-enhet, den efter F. v. Hefner-Alteneck
uppkallade enheten för ljusstyrka,
nämligen den 40 mm höga lågan av en lampa
med rund veke om 8 mm diameter, vari
brännes kemiskt rent amylacetat; förk. HE.
He’gar, Friedrich, f. 1841, d. 1927.
Schweiz, tonsättare och dirigent, i vårt
land främst känd som
manskvartettkomponist. Led. av Mus. ak.
He’gel, Georg Wilhelm
Friedrich, f. 1770, d. 1831. En av Tysklands
berömdaste filosofer, professor i Jena,
Heidelberg och Berlin. Grundtanken i
H:s filosofi är tillvaron som en
tankeprocess, i vilken idéen, övervinnande sina
inneboende motsägelser, utvecklar sig fr.
det allmänna och abstrakta till det
enskilda och konkreta, till medvetenhet och
frihet. (Jfr Dialektik!). En av H:s
satser, som är synnerligen betecknande
för hans världsåskådning, lyder: »Allt
det verkliga är förnuftigt och allt det
förnuftiga verkligt». Därigenom får
varje skeende, t. ex. de historiska
händelserna sin förnuftiga innebörd. H. och hans
lärjungar ha därför sysslat med
»histo
riens filosofi», d. v. s. ett försök att
betrakta världshistorien som en del av ett
rent ideellt utvecklingsförlopp. H. hade
indragit alla
vetandets områden i sitt
storslagna system,
som emellertid är
svårtillgängligt på
grund av hans ofta
dunkla och tunga
sätt att uttrycka
sig.— H e g e 1 i a’n,
anhängare av H: s
filosofi. Litt.: G.
Aspelin: Hegel
(1926).
Hegemoni’ (grek. hegemoni’a). Bet.
ledning, ledarställning i allm. I det antika
Grekland brukades ordet särsk. om en
mäktigare stats ledande ställning i
förhållande till andra. Aten och Sparta
utövade tidvis en sådan h.
FR. HEGEL* Litografi.
Hegesi’as (lat. uttal Hege^ias},
200-ta-let f. Kr. Grek, filosof av den kyrenaiska
skolan, vars pessimism slog över i livsleda,
varför han förordade självmord.
Heiberg [he’j-]. 1. Peter Andreas
H., f. 1758, d. 1841. Dansk kritiker och
förf. Han tog intryck av den franska
revolutionens idéer och riktade kritik mot
det danska samhällets brister. 2. Johan
Ludvig H., f. 1791, d. 1860. Den
förres son. Dansk romantisk förf, av dikter,
romaner och skådespel, styresman för Det
Kongelige Teater i Köpenhamn 1849—56.
Till hans mest bemärkta diktning hör
hans vådeviller och satiriska komedier.
Han var den Hegelska filosofiens förste
betydande målsman i Danmark och sin
samtids ledande litteraturkritiker. 3.
Johanne Luise H., f. P se t g e s, f.
1812, d. 1890. Den förres hustru,
skådespelerska vid Det Kongelige Teater, där
hon utfört omkr. 270 roller. Hennes
minnesanteckningar, Ett Liv, gjenoplevet i
Erindringen, utgåvos 1891—92.
Heiberg [he’j-]. 1. Gunnar Edvard
H., f. 1857, d. 1929. Norsk dramatiker,
Björnsons främste litterära motståndare.
Bl. hans verk märkas Kjoerlighetens tra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
