- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
2747-2748

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2747

Henrik.

2748

Henrik (fransk. Henri). Namn på fyra
franska konungar. I. H. I., f. 1005, d. 1060,
konung 1031—60, den tredje härskaren
av den kapetingiska ätten. II. 1. H. II,
f. 1518, d. 1559, Frans I:s son och
efterträdare, konung 1547—59, Katarina de
Medecis gemål. Han stödde protestanterna
i Tyskland mot kejsaren och förde krig
med England och Spanien. 2. H. III, f.
1551, d. 1589. Den förres son, Karl IX:s
efterträdare, konung 1574—89, den siste
av huset Valois. I striderna mellan
huge-notter och katoliker sökte H. inta en
förmedlande ståndpunkt, men då katolikerna
blevo för mäktiga, lät han mörda deras
ledare, Henrik av Guise, och slöt sig till
hugenotterna, som leddes av Henrik av
Navarra. Han blev under det pågående
inbördeskriget mördad. III. H. IV, f. 1553,
d. 1610, fransk konung 15^9—1610,
tidigare konung av Navarra. H. var en av
Frankrikes dugligaste regenter, snillrik
statsman och stor härförare, i sin ungdom
protestant, sedermera katolik. Under
huge-nottkrigens senare del var han
hugenotter-nas ledare. Genom utfärdandet av ediktet
i Nantes (1598), som tillförsäkrade
protestanterna religionsfrihet och vissa s. k.
sä-kerhetsplatser sökte han lösa de religiösa
tvistigheterna. Under hans regering
blomstrade näringslivet och skapades reda,
ordning och sparsamhet i förvaltningen. Sitt
utrikespolitiska mål, ett stort europ.
förbund riktat mot det Habsburgska väldet
och understöd åt de tyska protestanterna,
hann han ej förverkliga, enär han
mördades av en katolsk fanatiker, Ravaillac.

Henrik (eng. Henry). Namn på åtta eng.
konungar. I. H. I, f. 1068, d. 1135, konung
1100—35. Vilhelm Erövrarens son. 2. H.
II, f. 1133, d. 1189, konung 1154—89. Den
förres dotterson, den förste konungen av
ätten Plantagenet. Jfr Becket! 3.
H. III, f. 1207, d. 1272, konung 1216—72.
Den förres sonson. Under hans tid lades
grunden till underhuset. Jfr Montfort!
4. H. IV, f. 1367, d. 1413, konung 1399—
1413. Den förres sonsons sonsons son. Han
störtade den legitime konungen, sin kusin,
Rikard II, och var den förste konungen av
huset Lancaster. 5. H. V, f. 1387, d. 1422,

HENRIK IV AV FRANKRIKE. Kopparstick.

konung 1413—22. Den förres son, en av
Englands dugligaste regenter. Han
återupptog det s. k. hundraårskriget med
Frankrike och segrade vid Azincourt
(1415). Hans ungdoms äventyr med John
Falstaff har Shakspere odödliggjort. 6. H.
VI, f. 1421, d. 1471, konung 1422—61 och
1470—71. Den förres son. Under hans
regering utbröt det s. k. rosornas krig
mellan husen Lancaster och York. Han
avsattes av Edvard IV (1461) och dog
sedermera, efter att för en kortare tid ha
återvunnit kronan, såsom Edvards fånge. 7. H.
VII, f. 1457, d. 1509, konung 1485—1509.
Den förres sysslings son, den förste
konungen av huset Tudor. Genom sin seger
vid Bosworth över Rikard III, Edvard
IV:s broder (1485), bragte han slut på
rosornas krig. 8. H. VIII, f. 1471, d. 1547,
konung 1509—47. Den förres son.
Hållningslös i sin utrikespolitik slöt han under
krigen mellan Frans I och Karl V
förbund än med den ene, än med den andre.
Han bröt med Rom och skapade den na-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free