Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertzberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2767
Hertzberg—Herzog.
2768
HEINRICH HERTZ.
Fotografi.
sökningar över
elektriska svängningar,
»H ertzska
vågor», banade väg
för den av Faraday
grundlagda och av
Maxwell
matematiskt utvecklade
élektromagnetiska
ljusteorien. 2.
Gustav H., f. 1887.
Den förres brorson,
prof, i fysik i Halle.
H. erhöll 1925
Nobelpriset i fysik
jämte J. Franck för sin tillsammans
med denne gjorda upptäckt av lagarna för
stöten mellan en elektron och en atom.
Hertzberg. I. John Konrad H., f.
1871. Fysiker och fotograf, sedan 1921
doc. vid Tekniska Högskolan. H. är en av
samtidens förnämsta kännare av den
vetenskapliga fotografien, ej minst av
färg-fotografien, vilken han först infört i vårt
land. Ett av hans mest uppmärksammade
arbeten är framkallandet (1931) av
bilderna från Andrées expedition mot
Nordpolen år 1897. II. Olga Brita Lovisa
H., f. 1901. Operasångerska .(sopran),
sedan 1925 anställd vid Kgl. teatern i Sthlm.
Hertzman-Ericson, Gurli, f. 1879.
Förf, av ett flertal samtidsromaner,
såsom Huset med vindskuporna (1923) och
Den tysta gatan (1930).
Hertzog, James Barry Munnik,
f. 1866. Sydafrikansk militär och politiker,
sedan 1924 Sydafrikanska unionens
premiärminister.
Hertzsprung, E j n a r, f. 1873. Holl.
astronom av dansk börd, prof, i Leiden,
som utfört banbrytande arbeten inom
stellarastronomien och astrofysiken. H.
påvisade redan 1905, att stjärnorna
sönderfalla i två grupper, jätte- och dvärgsolar.
Heru’ler. Ett germanfolk som omkr. 250
—500 e. Kr. bodde i s. Jylland och på
Fyn. De undanträngdes av de fr. Uppland
och Mälarbygden kommande danerna och
utvandrade söderut. Sedermera återvände
de till Norden och lära ha bosatt sig i
Värend och Blekinge; den i dessa områden
konstaterade kvinnoarvsrätten tyder på
utländskt inflytande. H. anses ha fört
skrivkonsten till Norden och varit nordbornas
läromästare i konsten att använda
runskrift.
Hervararsagan. Isl. saga om sköldmön
Hervor, hennes son Heidrek och svärdet
Tyrfing. Sagan är författad på 1200-talet
men innehåller kväden av hög ålder. Litt.:
II. Schuck: Studier i Hervararsagan (1918).
Hervé [ärve’]. I. Florimond (egentl.
Ron ger) H., f. 1825, d. 1892. Fransk
operettkompositör, föregångare till
Offen-bach, fr. 1870 verksam i London. Av hans
rika produktion (över 80 verk) ha särskilt
Mam^elle Nitouche (1883; Lilla helgonet,
Sthlm s. å.) vunnit popularitet. II. G u
s-tave H., f. 1871. Fransk tidningsman.
Urspr. socialist övergick han under
världskriget till ett strängt nationalistisk
åskådning.
Herwegh [hä’rvek], Georg, f. 1817, d.
1875. Tysk skald av liberal och nationell
läggning. Hans klangfulla och patetiska
frihetsdiktning har varit av betydelse för
C. A. W. Strandberg.
Hervieu [ärviö’], Paul Ernest, f.
1857, d. 1915. Fransk förf, av satiriska
och eleganta societetsromaner och dramer,
led. av Fr. ak.
Herzegovina. Se Hercegovina!
He’rzen, Aleksandr Ivanovitj,
f. 1812, d. 1870. Rysk förf., av socialistisk
åskådning; under senare delen av sitt liv
bosatt i utlandet, varest han i talrika
skrifter kritiserade de ryska
samhällsförhållandena. Världsberömda äro hans
Minnen (1854—68), övers, till sv. (1902).
Herzl, T h e o d o r, f. 1860, d. 1904.
ös-terr. förf., grundaren av den politiska
sion-ismen, vars ledare han blev. H. såg
judeproblemets lösning i upprättandet av en
judestat. Jfr S i o n i s m!
Herzog, Rudolf, f. 1869. Tysk förf,
av populära underhållningsromaner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
