Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Histologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2795
Histologi’—Hitler.
2796
standard hyvlade trävaror. H., som
grundades 1894, har ett aktiekapital på 2,86
mill. kr.
Histologi’ (grek. histo’s = vävnad och
lo’gos = lära). Vävnadslära el.
mikroskopisk anatomi, dock endast i fråga om
djurvävnader; inom botaniken kallas
motsvarande vetenskapsgren växtanatomi.
Historia (grek. histori’a =
undersökning, kunskap, berättelse). I vetenskaplig
och vidsträckt bemärkelse framställning
och förklaring av mänsklighetens och
kulturens el. naturens utveckling. H.
sönderfaller i en mängd särskilda vetenskaper.
Termen historia användes vanligen i
fråga om den mänskliga
kulturutvecklingen, som indelas i politisk
h., religionshistoria,
litteraturhistoria, konsthistoria,
musikhistoria o. s. v.
Historieskrivningen, som behandlar den mänskliga
kulturens h., utgjordes urspr. av annaler
och krönikor, vilka blott i berättande
form uppteckna de historiska händelserna
utan att framhäva ngt inre
orsakssammanhang, detta till skillnad fr. den senare
pragmatiska
historieforskningen, som söker utreda sammanhanget
i och orsaksförhållandet mellan
händelserna. Den egentl. historieskrivningens förste
målsman anses vara Herodotos,
»historiens fader». Bl. bet. antika
historieskrivare märkes Tukydides, Livius och Tacitus.
Sveriges förste möderne historieskrivare är
Olavus Petri. Andra äldre sv.
historieskrivare äro Joh. Magnus, Joh.
Messenius och Olof B u d b e c k.
Bl. nyare tidens sv. hävdatecknare må
nämnas O. von Dalin, Sven
Lager-bring, J. Hallenberg, E. G. G e
i-j e r, A. F r y x e 11, F. F. Carlson, K.
G. Malmström, C. T. O d h n e r, E.
Hildebrand, S. J. B o e t h i u s, H.
H j ä r n e, O. M o n t e 1 i u s m. fl. —
H i s t o r i’k, en kort historisk översikt. —
H i s t o’r i k e r, historisk forskare,
hävdatecknare.
Historiett. En kort skönlitt. berättelse.
Historiogra’f (grek. histori’a och gra’-
fein = skriva). Bet. historieskrivare,
historiker.
Historiska föreningar.
Sammanslutningar med syfte att främja historisk
forskning. De viktigaste h. f. i Sverige äro:
Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien (1786), S a
m-fundet för utgivande av
handskrifter rörande
Skandinaviens historia (1817), Svenska
fornskriftsällskapet (1843),
Historiska föreningen i Uppsala
(1862) och i Lund (1869), Svenska
historiska föreningen (1881),
Kulturhistoriska föreningen
för södra S v e r i g e (1882), P e r s o
n-historiska samfundet (1905) samt
Karolinska förbundet (1910).
Historiska skolan. Den juridiska och
rättsfilosofiska riktning i början av
1800-talet, som hävdar, att det historiskt
bestående måste organiskt och omedvetet
växa sig fram. Den h. s. vänder sig mot
upplysningstidens rationalistiska
historieuppfattning och de franska
revolutions-männens tro på möjligheten att på
grundval av teoretiska spekulationer omskapa
samhället. Den h. s. leder sitt ursprung
från Edm. Burke. Till dess mer
framträdande målsmän räknas i Tyskland K. von
Savigny och i Sverige E. G. Geijer.
Historisk geografi. Den del av
geografien, som behandlar jordens geografiska
förhållanden under gångna historiska
tidevarv.
Historisk tidskrift. En av Svenska
historiska föreningen sedan 1881 utg. tidskr.
Histrio’n (lat. hi’strio). Skådespelare
under den rom. antiken.
Hi’teren. Se Hi t ra!
Hitler, Adolf, f. 1889. Tysk politiker.
H. är född i Österrike, utbildades till
dekorationsmålare i Munchen, deltog som
frivillig i ett bayerskt regemente i
världskriget och var 1919 en av
Nationalsocialistiska tyska
arbetarpartiets stiftare. Den fascistiskt och
antisemitiskt färgade nationalsocialistiska rörel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
