Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hund - Hundare - Hunddjur - Hunden, Stora och Lilla - Hundgrottan - Hundhaj - Hundloka - Hundraårskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hundare—Hundraårskriget.
2877
mån grytjakten mindre bedrives har
taxen börjat betraktas som sällskapshund.
6. Vallhundar. I motsats till
herdehundarna omfatta vallhundarna ganska nya
raser och ha framgått ur jakthundarna. De
ej blott skydda hjorden utan se även till,
att den ej kommer på villovägar. Hit höra
den tyska S ch ä’f e r n och den skotska
C o 11 i e n [kå’lli]. Schäfern har sina bästa
egenskaper som vall- och skyddshund men
har på senare tid blivit vanlig som
sällskapshund i städerna. Otillfredsställande
avelsförhållanden ha kommit rasens sämre
egenskaper att framträda, men i Tyskland
har man arbetat fram en mera jämn och
pålitlig schäferras, som möjligen kan bli
populär. — Collien stammar från
Skottland och har på grund av sitt behagfulla
utseende och sin trofasthet blivit mycket
spridd.
7. Vinthundar. Denna grupp skiljer sig
mest från de övriga. De älsta avbildningar
av vinthundar stamma fr. etruskerna, men
en liknande ras fanns hos de gamla
egypterna. Luktsinnet är hos vinthundarna
jämförelsevis svagt men synen god; de
jaga också i motsats till andra h. endast
med hjälp av synen. De härstamma
troligen från stäpp- el. ökendjur, en del av
dem möjligen från s. ö. Europas
stäppvargar. Vinthundar förekomma mest i
Afrika, s. v. Asien och Ryssland. Den
ryska är långhårig, de övriga mest
kort-håriga.
Nära vinthundarna, men bildande en
egen grupp, stå Hjorthundarna, till
vilka höra Skotska hjorthunden
och Irländska varghunden. Dit
höra de största av alla hundar. Ett slags
smärre vinthundar, Whippets [-[oi’p-pits],-] {+[oi’p-
pits],+} utmärka sig för stor snabbhet och
föras i England på mycket
uppmärksammade kapplöpningar.
Hårlösa, ofta vinthundslika h.
förekomma i Syd- och Mellan-Amerika, Afrika och
Kina.
Vuxna hundar böra utfordras 2 ggr
dagligen, valpar 3 el. 4 ggr. H. böra ständigt
ha tillgång till friskt vatten. Kojplatsen
och hunden själv böra hållas fria från
ohyra. — Löptiden inträder i regel 2 ggr
2878
om året. Dräktighetstiden är ung. 62 dygn.
Valpantalet är för mindre raser 3—6, för
större 6—14. Valparna äro blinda 9—12
dygn och dia ung. 6 veckor. Den
viktigaste sjukdomen är valpsjuka. Dessutom
lida h. ofta av inälvsmaskar.
Hundare. I Svealand och på Gotland fsv.
namn på härad. Det går igen i en del
nutida häradsnamn, t. ex. Långhundra,
Sjuhundra.
Hunddjur (Ca’nidoc). En fam.
Rovdjur med lång nos och höga, smala ben.
Klorna kunna ej dragas in. På
framföt-terna finnas i regel 5, på bakfötterna 4
tår. I varje käkhalva finnas två knöliga
kindtänder bakom rovtanden. Luktsinnet
är mycket skarpt. Till h. höra bl. a.
hund-, öronhund- och
hyenahund-släktena.
Hunden, Stora och Lilla.
Stjärnbilder nära himmelsekvatorn, av vilka S. H.
ligger på södra himlen och L. H. på norra.
S. H. innehåller himlens ljusstarkaste
stjärna, S i’r i u s, tillhörande
storleks-klassen — 1,58. L. H. innehåller den
ljusstarka stjärnan P r o’c y o n av
storleken 0,34.
Hundgrottan (it. Gro’tta del ca’ne). En
grotta i vulkanisk mark vid Agnano-sjön,
nära Neapel. På dess botten brukar
kol-syregas (koldioxid) ligga samlad, så att i
grottan införda hundar kvävas, varav
namnet.
Hundhaj (Muste’lus vulga’ris). En art
Gråhajar, som förekommer i Atlanten
och Medelhavet. Den blir ung. 1 m lång och
har grå, som ung vitprickig rygg.
Hundloka el. hundkäx (Anthri’scus
silve’stris). En till fam. UmhellVferce
hörande meterhög, flerårig ört med vita
blommor och 2—3 ggr parbladiga blad.
Allm. vid vägkanter.
Hundraårskriget. Sammanfattande
benämning på de krig, som med en del
uppehåll utkämpades mellan England och
Frankrike fr. 1339 till 1453. Dess orsak
var en tvist om tronföljden i Frankrike,
och de långa striderna kommo att gälla
Frankrikes självständighet som rike. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
