Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iran ... - Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3067
IrPdium—Irland.
3068
piska Amerika oeh Medelhavsländerna. De
äro fleråriga örter med rotstock el. knöllik
jordstam; bladen äro vanligen tvåradigt
ställda, svärdformade. I. ha vanligen stora
blommor med översittande hylle och tre
ståndare. Hit höra bl. a. släktena I’ris,
Gla-di’olus och Cro’cus.
IrPdium (grek, i’ris = regnbåge). Kem.
tecken Ir. Platinametall med atomnummer
77, atomvikt 193, spec. vikt 22, och
smält-punkt över 2 300 grader. I. löses ej av
syror el. kungsvatten; det ger i legering med
platina (10 % i.) en synnerligen
motståndskraftig legering, platinairidium, som
användes till bl. a. elektroder, kem. deglar
och s. k. likare för mått och vikt. I sina
föreningar har i. växlande värdighet, men
är främst trevärdigt. Deras skiftande
färger (grönt, blått, violett, rosa) äro orsaken
till metallens namn.
I’ris (grek.). Bet. regnbåge. 1.
Regnbågs-hinnan i ögat. 2. Växtsläkte (fam.
Irida’-cece). I. äro högväxta örter med
svärdlika blad (därav namnet svärdsliljor)
och stora vita, blå el. gula blommor. I.
pseuda’corus (Gul svärdslilja)
förekommer i diken och åar i s. och mell.
Sverige. Den blå I. germa’nica m. fl. odlas som
prydnadsväxt. Rotstocken av flera arter
kallas v i o 1 r o t och användes vid
parfymtillverkning. — Irisbländare, se
Bländare! — Iris e’r a, skifta i
regnbågens färger som t. ex. pärlemor el. (vissa
slag av) gammalt glas.
Irisk. Detsamma som irländsk.
Irku’tsk. Sibiriens största stad, belägen
vid floden Angara nära utloppet ur
Baikal-sjön och vid Sibiriska järnvägen. I. är
medelpunkt för Sibiriens handel och även för
dess kulturliv, med universitet och flera
vetenskapliga institutioner. I. grundades
1651. 99 000 inv. (1926).
Irland (eng. Iréland, kelt. Erin). Ö i n.
Atlanten, den västligaste av de britt, öarna,
med 82 000 kvkm ung. lika stor som
Svealand. I. skiljes från Storbritannien genom
S:t Georgskanalen, Irländska sjön och
Nordkanalen.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. V. kusten är rätt brant
med talrika fjordar och vikar. Å övriga
kuster finner man blott smärre
trattfor-made bukter. Landets inre utgör i allm. ett
slättland, rikligt bevattnat av trögt
flytande floder, av vilka den största är den i
v. utfallande Shannon. Stora ytor upptagas
av hedar och stora, ödsliga torvmossar.
Närmare kusterna är landet i allm. bergigt.
De ö. och n. v. bergen utgöra rester av ett
gammalt veckberg av samma ålder som de
skandinaviska fjällen och äro uppbyggda
särsk. av granit och siluriska skiffrar. I n.
ligga i grevskapet Antrim vida
basalttäc-ken. I s. utgöra bergen rester av ett något
yngre veckberg av karbonisk ålder. De nå
här en höjd av 1 041 m. ö. h. Då de
irländska bergen mestadels varit nedisade under
istiden, äro de rika på sjöar, t. ex. de för
sin naturskönhet berömda
Killarneysjöarna. De största sjöarna äro Lough Neagh
och Lough Corrib.
Klimatet är ett utpräglat, fuktigt
havsklimat, med föga skillnad mellan
sommarens och vinterns värmegrad men med
starka väderleksväxlingar. Den v. kusten
har på sina håll över 2 000 mm:s
nederbörd.
Växtvärlden utmärkes tack vare
den milda vintern av flera ständigt gröna
buskar, medan å andra sidan mera
värme-krävande växter ej trivas. De utbredda
gröna ängarna hava givit I. namnet »den
gröna ön». Skogar upptaga endast 1% %
av ytan, torvmossar och kärr däremot
omkr. 14 %.
Befolkningen är av keltiskt
ursprung och har delvis bevarat keltiskt
språk, gaeliska, som talas av omkr. 300 000
personer, särsk. i v. 4 228 000 inv. (1926).
I:s befolkning var före mitten av
1800-talet talrikare (omkr. 8 mill.) men har
minskats genom hungersnöd och
utvandring.
Religionen är rom.-kat. utom i
Nord-Irland (Ulster), där protestanterna
överväga.
Om näringar och samfärdsel, se
Irländska fristaten och
Nordirland!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
