Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juraperioden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3211
Juste—J utland.
3212
förste som utarbetat ett naturligt system
för växternas indelning. Led. av Vet. ak.
Juste [sjyst] (fransk, av lat. ju’stus =
riktig). Bet. riktig, noggrann, passande,
rättvis. — Juste’ra [sjy-], rätta till*,
göra riktig; godkänna (ett protokoll). —
Just e-m i 1 i e u [sjyst-miljö’] (fransk.),
bet. rätta medelvägen.
Justinia’nus, f. 482, d. 565. östrom.
kejsare 527—565. Genom erövringar
utvidgade han sitt rikes gränser och gav det ökad
inre stadga genom förbättringar inom den
civila o. kyrkliga förvaltningen samt
rättsskipningen. Han lät utarbeta en samling
romerska lagbestämmelser {co’rpus ju’ris},
som blivit förebildlig för senare tider.
Under hans regering byggdes den berömda
Sofia-kyrkan i Konstantinopel.
Justi’nus. Namn på två östrom. kejsare.
1. J. I., d. 527, kejsare 518—27. Han förde
en mot västrom. riket försonlig politik. 2.
J. II., d. 578, kejsare 565—78. Under hans
regering fördes krig mot langobarderna,
perserna och de på Balkanhalvön
inträngande slaverna, i allm. med dålig krigslycka.
Justi’nus. I. Marcus Junianus J.,
100-talet e. Kr. Rom. historieskrivare. II. J.
M a’r t y r (»Martyren»), f. omkr. 100,
d. omkr. 165. Den förste kristne apologeten,
som i flera skrifter försvarade
kristendomen mot heden dom och judendom. Han led
martyrdöden i Rom.
Justi’s (fransk, justice = rättvisa). Bet.
rätt, rättvisa, rättsskipning.
Justi’tia (lat.). Bet. rättvisa. 1. I rom.
mytologi en personifikation av rättvisan.
2. En tidn. »för meddelanden angående
exekutiva åtgärder», utgiven i Stockholm
1893—1922, numera ersatt av
»Justitia-bilagan» till »Svensk handelstidning».
Justitieborgmästare. Se
Borgmästare!
Justitiedepartementet. Sv. statsdep. för
lagärenden och ärenden angående
justitie-förvaltningen. Arbetet är fördelat på två
byråer. Chefen för j. benämnes i dagligt
tal justitieminister.
Justi’tiekansler, förk. J. K. En
konungens högste allm. åklagare med uppgift att
själv el. genom honom underställda
fiskaler utföra talan i mål om allm. säkerhet el.
kronans rätt samt att ha tillsyn över
rättvisans handhavande och beivra tjänstefel
av domare och ämbetsmän. J. K. tillsätter
stadsfiskaler. J.-ämbetet inrättades 1634
(»rättsfiskalen») och omorganiserades 1719.
Jfr Justitieombudsman!
Justitiemord. Avrättning el.
bestraffning av en person, som sedermera
befin-nes oskyldig.
Justitieombudsman, förk. J. O.
Riksdagens allmänne åklagare, vars uppgift är att
övervaka lagarnas efterlevnad och de civila
tjänstemännens fullgörande av sina
äm-betsåligganden. J. O. utses av varje
lag-tima riksdag. Ämbetet inrättades 1809 och
omorganiserades 1915. Jfr
Justitie-kansler, Militieombudsman!
Justitierevision. Se Nedre J u s t
i-tierevisionen!
Justitieråd. Led. av Högsta
domstolen.
Justitiestaten. Sammanfattande
benämning på de till rättsväsendet hörande
befattningshavarna och institutionerna.
Justitiestatsminister. Titel på ett av de
sv. statsråden fr. tillkomsten av 1809 års
regeringsform till 1876. Jämte j. fanns då
även en statsminister för
utrikes ärenden, men j., som var led. av
Högsta domstolen, betraktades som
regeringschef.
Justus van Gent. Se G e n t!
Jutar. Äldre benämning på Jyllands
befolkning, i vidsträckt mening på danskar
i allm.
Ju’tas el. J u u t a s. En by i v. Finland
(Vasa län), ryktbar genom ett slag där
den 13 sept. 1808. Jfr Döbeln!
Jute. Se Corchorus!
Jutland. Äldre sv. namnform för
Jylland!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
