- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
3217-3218

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtlands ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3217

Jämtlands Folkbank, a. b.—Järn.

3218

rens skönhet och de goda
kommunikationerna ha gjort, att J. vid sidan av Dalarna
är Sveriges viktigaste turistområde.
Talrikt besökta turistorter äro bl. a. Are, Ann,
Enafors, Duved, Storlien, Strömsund,
Gäddede och Jorm. — J. var länge ett
omtvistat område mellan Sverige och Norge.
Från början av 1100-talet lydde det i allm.
under Norge, tills Sverige förvärvade det
genom freden i Brömsebro 1645. 118 528
inv. (1931).

Jämtlands Folkbank, a. b. Bank i
Östersund, grundad 1874, aktiekapital 1931 6
mill. kr., varav 3 mill. 1923 lämnades som
tillskott av Kreditkassan (d. v. s. staten)
i samband med J: s konsolidering. J.
övertog 1909 Ströms Folkbank och 1923 a. b.
Jämtlandsbanken. J:s inlåning belöpte sig
1932 till 20 mill. kr., varav 5 mill. på
spar-kasseräkning och 13 mill. på
depositions-och kapitalräkning.

Jämtlands fältjägareregemente.
Infanteriregemente (I. 5), förlagt till Östersund.

Jämtlands län. Län i Norrland,
omfattande landskapen Jämtland och
Härjedalen samt Ytterhogdals socken med Ängersjö
kapellförs. i Hälsingland. Länets ytinnéh.
är omkr. 52 000 kvkm. Folktätheten
utgjorde 1931 blott 2,8 på 1 kvkm, den näst lägsta
bl. Sveriges län. Länet hör till
Härnösands stift och har 61 församlingar, varav
1 stads- och 60 landsförsamlingar. Till F.
K. väljer länet tillsammans med
Väster-norrlands län 10 riksdagsmän, och till A.
K. väljer länet ensamt 5 riksdagsmän.
134 500 inv. (1931). Länsstad är
Östersund.

Jämtlands läns folkhögskola. Se B i r k a
folkhögskola!

Jämtlands Tidning. Daglig frisinnad
tidning, som sedan 1845 utgives i
Östersund.

Jämvikt. J. kallas stab i’l, om den i
jämvikt befintliga kroppen vid en liten
rubbning (vridning) strävar att återtaga
sitt forna jämviktsläge, 1 a b i’l, om
densamma efter rubbning strävar mot ett nytt
läge (faller omkull el. svänger runt), och
indiffer e’n t, om den efter rubbning

fortfarande är i j. (t. ex. ett på en plan
yta liggande klot el. en i sin tyngdpunkt
upphängd kropp). — Jäm vik t s s i
n-ne, se Statiska sinnet!

Jändel, Ragnar, f. 1895. Förf. Bland
hans arbeten märkas diktsamlingarna
Under vårstjärnor, 1920, Kämpande tro, 1928,
m. fl., vilka präglas av innerlighet och en
ofta religiöst färgad skönhetslängtan.

Järbo. 1. Socken i Älvsborgs län (Valbo
härad). 941 inv. (1931). 2. Socken i
Gävleborgs län (Gästriklands västra tingslag).
2 386 inv. (1931).

Järeda. Socken i Kalmar län
(Aspelands härad). 1 186 inv. (1931).

Järfälla. Socken i Stockholms län (Sol
lentuna härad). 2 716 inv. (1931).

Järlåsa. Socken i Uppsala län (Hagunda
härad). 1 074 inv. (1931).

Järn. Socken i Älvsborgs län (Nordals
härad). 519 inv. (1931).

Järn. Kem. tecken Fe (lat. fe’rrum). J.
är den viktigaste av alla metaller och var
känt redan omkr. 1 500 år f. Kr. I
naturen förekommer det i flera
järnmalmer, bl. a. som oxid i m a g n e t i’t
(Feg O4), h ä m a t i’t, blodstensmalm
el. järnglans (Fe2O3), som hydroxid i
g ö t h i’t, 1 i m o n i’t och järnockra
samt som karbonat i s i d e r i’t el. j ä r
n-spat (FeCOs). Sistnämnda malm
förekommer ej i Sverige. De största
järn-malmsfyndigheterna ligga i Canada (Lake
Superior), Brasilien (Minas Geraes),
Luxembourg, Lothringen och Norrbotten.
Dessutom förekomma stora mängder j.
som sulfid i p y r i’t el. svavelkis och
m a r k a s i’t (bägges formel FeS2), ur
vilka det dock ej kan ekonomiskt
tillgodogöras. Gediget j. förekommer i meteorer
samt på ett ställe på Grönland i block av
telluriskt ursprung. Framställning av j.
ur malmerna sker genom reduktion med
kol (och koloxid). Ofta rostas malmen före
påfyllningen i masugnen. Det erhållna
järnet är alltid kolhaltigt. Först framställes
vanl. tackjärn, vilket genom
färsk-n i n g överföres till stål. På senare år ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free