Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalesch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3259
Kale’sch—Kalifo’rnien.
3260
ning. 2. Detsamma som almanack. 3.
En periodiskt utkommande bok med
litterära bidrag, t. ex. julkalendrar (»Svea»,
»Nornan» m. fl.) el. med personalnotiser
och statistiska uppgifter, t. ex. stats-,
adels- och adresskalendrar.
Kale’sch (tjeck. koleska av kolo = hjul).
Ett slags lättare fyrhjulig vagn med
kuskbock och två säten för fyra personer.
Ka’levala (fin. ka’leva = smed). Bet.
egentl. Kalevas hem. Det finska folkets
nationella hjältedikt, såsom enhetligt diktverk
en skapelse av Elias Lönnrot på grundval
av hans uppteckningar av kvarlevande
finsk folkpoesi, vartill fogats egna
tilldiktningar. Den första uppl. utkom 1835.
K. finns i sv. övers, av K. Collan (1922).
Ka’levipoeg (estn.). Bet. Kalevs pojke.
Huvudpersonen i Estlands nationella
hjältedikt med samma namn. Denna utgavs
1857—61 av F. Kreutzwald.
Kalf, Willem, f. 1622, d. 1693. Holl.
målare, som med en om Rembrandt
erinrande kolorit särsk. målat festligt
arrangerade stilleben.
Kalfa’ktor (lat. calefa’cere = göra
varm). Bet. egentl. en person, som gör upp
eld. En soldat som är uppassare åt en
officer.
Kalfa’tra (lågt, calfateren av mlat.
cala-fatare av arab, kalafa = stoppa igen
springor med mossa el. palmtrådar). Bet.
egentl. att genom drivning och diktning
göra ett fartyg vattentätt. I överförd bet.
detsamma som kritisera, nagelfara, gå illa
åt någon.
Ka’lgan. Stad i n. Kina (prov. Tschili),
utgångspunkt för en viktig väg till
Mongoliet. Omkr. 70 000 inv.
Kalgoorlie [k8elgo’oli]. Stad i s. v.
Australien (Väst-Australien), medelpunkt
i ett område av rika guldfyndigheter,
upptäckta 1893. 5 000 inv. (1929).
Ka’li. Gammal benämning på
kaliumoxid och kali(um)hydrat (kaustikt kali),
särsk. använd i sammansättningar, t. ex.
klorsyrat k. — kaliumklorat, o. s. v. Se
Kalium!
Kali’ber (fransk, calibre, möjligen av
arab. qa’lib = gjutform). Inre diameter
i ett hål el. en urborrning, t. ex. loppets
diameter i ett eldvapen. — K a 1 i b r
e’-r i n g, i inskränkt bemärkelse bestämning
av ett termometerrörs inre diameter å
olika ställen, i överförd bet. bestämning i vad
mån ett instrument visar riktigt även
mellan fundamentalpunkterna.
Kalida’sa, 400-talet e. Kr. En av Indiens
berömdaste skalder, vars mest bekanta
verk är dramat Saku’ntala, som blivit
översatt till de flesta kulturspråk, även sv.
(1875).
Kali’f (arab, chaWfa — efterträdare).
Namn på Muhammeds efterträdare som
islams högsta världsliga och andliga
överhuvud. — K a 1 i f a’t, kalifvärdighet el. en
kalifs rike. Berömda kalifer ha varit:
O’mar (634—644), som intog bl. a.
Damaskus, Jerusalem och Csesarea, Egypten
och Persien; Wal i’d I (705—715) av
oma-jadernas dynasti, under vilkens tid
kalifatet nådde sin höjdpunkt; det omfattade då
större delen av Spanien, n. Afrika v. om
Tunis samt sträckte sig i ö. ända bort till
Indus och Turkestan; H a’r u n-e r-R
a-s j i’d (Harun-al-Raschid, 786—809)
tillhörande abbasidernas dynasti. Ar 1517
övergick kalifens andliga och världsliga makt
till turkiske sultanen. — Kalifatets
regeringsform var oinskränkt despoti.
Under k. ledde storvesiren alla
regeringsären-dena och höll uppsikt över provinserna.
När nationalförsamlingen i Angöra 1922
avskaffade sultanatet, behöll den för att ej
såra de troende kalifatet och uppdrog
denna nu enbart dekorativa värdighet åt
A b d-u 1-M e d j i’d. 1924 avskaffades
kalifatet fullständigt.
Kalifo’rniaträ. Ett slags färnbock.
Kalifo’rnien. 1. Nya Kalifornien
(California). Stat i v. U. S. A., med 410 000
kvkm föga mindre än Sverige,
Nord-Amerikas fruktbaraste område. K. avträddes
1849 av Mexico till U. S. A. och blev 1850
förbundsstat häri. 5 677 000 inv. (1930),
varav omkr. 32 000 svenskar, 40 000
negrer, 34 000 kineser, 72 000 japaner och
17 000 indianer. Huvudstad: S an
Fran
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
