Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3465
Klorofyllkorn—Klosters a. b.
3466
similationen av koldioxid och
uppbyggandet av kolhydrat därur. Till sina kemiska
egenskaper är k. släkt med ett i viss mån
analogt ämne i djurkroppen, hämoglobin.
Enligt R. M. Willstätters undersökningar
är k. ett magnesiumhaltigt derivat av
kolvätet etioporfyri’n, vilket är uppbyggt av
fyra pyrrolkärnor. K.-lösning i alkohol
visar ett karakteristiskt
absorptionsspekt-rum samt röd fluorescens. I växterna
förekommer k. i korn, kloroplaster,
vilkas ställning inom cellerna förändras med
ljusintensiteten. K. saknar ej
näringsfysio-logisk betydelse för djuren; det synes
åtminstone för människan spela en viss
(vi-taminliknande) roll för reglering av
blodtryck, blodbildning m. m.
Klorofyllkorn. Se Kromatoforer!
Kloropla’st. Se Cell!
Kloro’s (grek, kloro’s = blekgrön). 1. Se
Bleksot! 2. Växtsjukdom som yttrar sig
i blekt gulgrön färg beroende på försvagad
klorofyllbildning. Orsaken kan vara
ljusbrist el. brist på vissa näringsämnen,
särskilt järn.
KlorpikrFn. Vätska med
sammansättningen CCI3 NO2 (nitrokloroform) och
kokpunkten 112°. K. användes under
världskriget i gasgranater, emedan det förorsakar
tårflöde och kräkningar och därför
föranledde soldaterna att riva av gasmaskerna.
Det har även fått användning vid utrotning
av termiter o. a. skadeinsekter.
Klorsilver. Silverklorid, se Silver! —
Klorsilverpapper,
»dagsljuspapper», se Fotografi!
Klorsyrat kali. Kaliumklorat. Se K
a-1 i u m!
Kloru’r. Beteckning för sådana salter av
klorvätesyra, vari metallen ingår i ett
lägre mättningsstadium, t. ex. kopparklorur,
Cu Cl, i mots. till kopparklorid, Cu CI2.
Klorvätesyra el. saltsyra. Den starka
syra, som erhålles, då klorväte (H Cl, se
Klor!) löses i vatten. K. framställes oftast
av koksalt och svavelsyra. Den
koncentrerade lösningen innehåller vid 16° 42,6 %
H Cl och ryker i luften. Råk. innehåller
30—35 % och är gulfärgad av en ringa
mängd järnklorid. Den användes till
framställning av klorgas samt i
färgeriin-dustrien. — Klorvätesyrade
salter el. k 1 o r i d e r, se under resp,
metallers namn!
Klose’tt (eng. closet av lat. cla’usum =
stängt rum). Bet. avträde.
Kloster (lat. cla’ustrum = innesluten
plats). En byggnad vari munkar el. nunnor
leva tillsammans i askes, böner och
betraktelser enl. en bestämd regel. Klosterväsen
förekommer även i andra religioner än
kristendomen, t. ex. inom buddhismen och
islam. Det har utvecklats ur eremitlivet,
som vid 200-talets slut uppkom i Egypten.
De första kristna klostren uppstodo i
Egypten på 300-talet, och klosterväsendet
utbredde sig därifrån till Palestina, Syrien
och Mindre Asien och kort därpå vid
mitten av 300-talet till Europa, där en mängd
klosterordnar under medeltiden
organiserades inom de katolska kyrkorna. I Sverige
grundades de första k., Alvastra, Nydala,
Värnhem m. fl., på 1100-talet. Det sista sv.
klostret, Vadstena, indrogs först 1595. —
K. ha haft stor betydelse för sjuk- och
fattigvård, jordbrukets förbättring samt
skolväsendet. För vår kännedom om den antika
kulturen har klosterväsendet varit av
ofantlig betydelse därigenom, att en stor
del av den antika litteraturen genom
munkarnas och nunnornas avskrifter bevarats
till eftervärlden.
Kloster. 1. Församling i Eskilstuna stad.
17 305 inv. (1931). 2. Se S:t Peters
kloster! 3. Se Klosters a. b.!
Klosterlasse. Sv. namn på den norske
jesuiten Laurentius Nicolai
Nor-v e g u s, f. 1538, d. 1622. Han var under
Johan III:s tid verksam i Stockholm, där
han i hemlighet agiterade för katolicismen
och en kort tid föreläste vid det av konung
Johan upprättade s. k. teologiska kollegiet
vid Gråmunkeklostret på Riddarholmen.
Klosters a. b. Bolag i Långshyttan med
järnbruk, stål- och valsverk i Långshyttan
och Stjärnsund, Kopparbergs län, grundat
1871. Aktiekapital 6 mill. kr. K. som sys-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
