Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3535
Konka’v—Konku’rs.
3536
ring m. m.) och sedelbankernas ränte- och
kreditpolitik. Se K r i s! 3. L å n
g-tids- el. sekulärvågen, som
omfattar en period av 50 ä 60 år och som
belyses av prisnivåns rörelse, vilken visar
toppunkter omkring 1810, 1870 och 1920
och vågdalar med botten omkring 1790,
1850 och 1895. Sedan 1920 skulle vi
således vara på väg mot en ny sekulär
bottenpunkt i prisnivån, vilket hittills också
bekräftats av prisindexsiffrornas
utveckling. Långtidsvågornas orsaker anses på
många håll vara guldproduktionens
förändringar. Av stor bet. torde dock även
befolkningens ojämna utveckling vara.
Efter Napoleonkrigen inträdde en stark
befolkningsökning, som medförde en flodvåg
av arbetssökande på 1840-talet, men
samtidigt också en stark ökning av
efterfrågan på varor. — Fredsperioderna
synas utmärkas av fallande prisnivå,
medan perioderna med stigande prisnivå
kännetecknas av politisk spänning.
Fredsperioder bruka börja med kraftiga
»freds-kriser» efter fredssluten (kriserna 1817,
1873 och 1920). — Jfr
Planhushållning! Litt.: G. Westin Silverstolpe:
Nationalekonomi för alla. J. Åkerman:
Ekonomiskt framåtskridande och ekonomiska
kriser. Tidskriften »Det ekonomiska
läget», utgiven av Sveriges Industriförbund.
Konka’v (lat. conca’vus). Bet.
skålformig, urholkad, inåt buktad. Mots.: k o
n-v e’x. *
Konkla’v (lat. con = med och cla/vis =
nyckel). Bet. egentl. låst, stängt rum. Det
till påveval församlade kardinalkollegiet,
som förrättar valet i ett stängt rum, som
ej öppnas, förrän påve blivit vald.
Konklusio’n (lat. conclu’sio). Bet.
slutsats. — K o n k 1 u s i’v, innehållande en
slutsats.
Konkorda’ns (lat. concorda’ntia =
överensstämmelse). Inom teologien en
förteckning över alla ställen i en skrift (t. ex.
Bibeln), där överensstämmande uttryck
(verbaTkonkordans) el.
tankegångar (r e a’l k o n k o r d a n s) förekomma.
Konkorda’nt (lat. concorda’ntia =
överensstämmelse). Två geologiska lagerserier
sägas vara konkordanta, då deras lager
äro parallella med varandra. Mots.:
d i s k o r d a’n t.
Konkorda’t (lat. concorda/tum =
överenskommet). Ett avtal mellan en stat och
den kat. kyrkan rörande förhållandet dem
emellan.
Konko’rdieboken (lat. conco’rdia =
endräkt). En samling av den lutherska
kyrkans bekännelseskrifter, utg. år 1580. —
K o n k o’r dieformeln, en av den
lutherska kyrkans bekännelseskrifter,
föranledd av de många lärostriderna under
1500-talet och slutgiltigt utarbetad 1577.
Konkreme’nt (lat. concreme’ntum =
anhopning). Beteckning för olika slag av
stenbildningar inom kroppen, såsom b 1 å
s-sten, gallsten, njursten,
tarmsten el. de hos idisslare förekommande
besoarerna.
Konkre’t (lat. concre’tus = sammanväxt,
stelnad). Bet. ngt påtagligt, gripbart,
kroppsligt, för de yttre sinnena fattbart.
Mots.: a b s t r a’k t. — Konkreti o’n,
egenskapen att vara konkret; inom
geologien en genom kemisk inverkan
åstadkommen anhopning av fastare delar inom en
sedimentmassa. Ex. på konkretioner äro
marlekor, flinta, ortsten, svavelkisbollar.
Konkubi’n (lat. concubi’na av
concu’m-bere — lägga sig tillsammans). Bet. frilla,
älskarinna. — Konkubin a’t, samlevnad
mellan man och kvinna utan äktenskap.
Konkurre’ns (lat. concu’rrere =
sammanlöpa, tävla). Bet. tävlan att nå samma
mål. — Konkurr e’r a, tävla. — K o
n-k u r r e’n s k 1 a u s u’l, klausul i kontrakt
angående affärs försäljning, varigenom
säljaren förpliktar sig att ej inom visst
område öppna konkurrensaffär el. bli
delägare i el. ta anställning hos dylik. K.
förekommer ibland även i anställningskontrakt
och innehåller förbud för den anställde att
under viss tid efter anställningens
upphörande träda i tjänst hos konkurrentföretag.
Konku’rs (lat. concu’rsus =
samman-lopp, näml, av fordringsägare). Det
rättsliga förfarande, genom vilket en gäldenärs
tillgångar fördelas mellan hans
fordringsägare. K. är således generalexeku-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
