Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopulation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3577
Kora’lnoter—Korff.
3578
Kora’lnoter. Medeltida notskrift
bestående av svarta fyrkanter på ett fyrlinjigt
notsystem. K. angåvo tonhöjden men ej
tidsvärdet.
Kora’n (arab.). Bet. uppläsning.
Muhammedansk religion surkund, Islams bibel. K.
indelas i 114 kapitel (sura) med olika
antal verser (aja), skrivna på rimmad prosa.
Innehållet är Muhammeds uppenbarelser,
som dock ej samlades förrän efter
profetens död. Den slutgiltiga k.-redaktionen
förskriver sig från kalifen Osmans tid
(644—656). Senaste fullständiga sv. övers,
av K. V. Zetterstéen (1917). Litt.: H.
Almqvist: Koranen, Muhammedanernas bibel.
(Verd. småskr. n:r 3).
Korasa’n. Se Khora’ssan!
Ko’rda (grek, hörde’ = sträng). 1. Se
Ry gg s t r än g! 2. Inom geometrien
beteckning för en rät linje, som förbinder två
punkter på en kroklinje.
Kordero’j (eng. corduroy möjl. av fransk.
corde du roi = kungssnodd). Bet. för olika
slag av sporttyger av hel- och halvylle samt
ett slags randig sammet.
Kordillererna. Se Cordillererna!
Kordofa’n. Provins i Anglo-egyptiska
Sudan, med 308 000 kvkm nästan lika stor
som Norge. Huvudstad: E 1-0 b e i d.
Ko’re (grek.). Bet. flicka; annat namn
på Demeters dotter Persefone. Inom
konsthistorien bet. k. vissa forngrek. statyer av
unga kvinnor.
Kore’a (jap. Chosen). Till Japan
hörande halvö i ö. Asien mellan Gula havet
och Japanska havet, med 221 000 kvkm
ung. så stor som halva Sverige. Kusten är
i v. och s. starkt sönderskuren och kantas
av talrika öar, medan den ö. kusten är en
nästan rak klippkust. Större delen av K. är
bergig, och i n. ö. finnas toppar upp till
2 712 m. ö. h. Berggrunden är i regel
urberg, och här och där finnas tertiära lager.
Klimatet är monsunklimat, mildare än i
angränsande delar av Asien, men vintrarna
äro kalla. Växtvärlden liknar i n.
Mand-sjuriets, i s. och ö. Japans. Väldiga
skogsområden finnas (björk, gran, ek, poppel,
valnöt), men skogarna äro svårt skövlade.
Befolkningen utgöres av koreaner, ett
nordkineserna närstående mongoliskt folk.
Det koreanska språket är flerstavigt och
närmast besläktat med japanskan.
Religio-ner äro buddhism, konfucianism och
dyrkan av förfädernas andar. Huvudnäring är
jordbruk med boskapsskötsel; ris, korn,
sojabönor och bomull äro de viktigaste
alstren. Av mineralier finnas kol, järn, koppar
och guld. De förnämsta exportvarorna äro
ris, silke, bönor, nötkreatur och hudar.
Införselns värde utgjorde 423 mill. yen år
1929 och utförselns 345 mill. yen s. å. För
samfärdseln funnos järnvägar till en längd
av 3 200 km. (1928). Landsvägarna äro
dåliga. 21 mill. inv. (1930), varav omkr.
% mill. japaner. Huvudstad: S ö u 1. —
K., som omtalas på 1100-talet f. Kr. i den
kinesiska historien, har alltid varit ett
tvistefrö mellan Kina och Japan och har
sällan varit fullt självständigt utan
mestadels i vasallförhållande till Kina. Genom
en mycket sträng avspärrningspolitik sökte
K. fr. mitten av 1700-talet freda sig, men
1876 tvangs det av Japan att upphöra
härmed, varefter det blev föremål för Japans,
Kinas och Rysslands maktsträvanden. 1897
antog K:s monark kejsarvärdigheten för
att betona landets oberoende, men sedan
landet efter rysk-japanska kriget 1905
blivit japanskt protektorat, införlivades det
1910 med Japan.
Kore’a-sundet. Sundet mellan halvön
Korea och de Japanska öarna, förbindande
Japanska havet och Östkinesiska sjön. I
dess mitt ligger ögruppen Ts ush i m a.
Koreg. Se Ko ra g!
Koreografi’ (grek. koro’s = dans och
gra’fein = beskriva). Danslära;
uppteckning av de olika dansrörelserna medels
särskilda tecken.
Korff, Johann Albrecht von, f.
1697, d. 1766. Rysk diplomat, sändebud i
Stockholm 1745—1748. Under striderna
mellan hattar och mössor inblandade han
sig på ett närgånget sätt i svensk
inrepolitik, vilket gjorde honom illa sedd av
hattpartiet, varför till slut ryska
kejsarinnan Elisabet nödgades återkalla honom.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
