Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreta - Kretinism - Kretschmer, Ernst - Kretzschmar, August Ferdinand Hermann - Kreuger. 1. Ivar - Kreüger. 2. Henrik - Kreuger. 3. Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3617
KretinPsm—Kreuger.
361S
genomdrages av en veckbergskedja med
toppar upp till 2 470 m. ö. h. Den
förmedlar övergången mellan de tertiära
veckbergen i Grekland och i s. Mindre
Asien. Öns enda lågland, ett gammalt
kulturcentrum, utbreder sig mellan två
bergskedjor i s. Klimatet har subtropisk
karaktär liksom växtvärlden. Forntidens
skog av ceder och cypress har nästan
fullständigt skövlats. Olivodling utgör
huvudnäring. 386 000 inv. (1928), alltigenom
greker. K. är delat i fyra nomarkier med var
sin huvudstad. Den största staden är
H e r a k 1 e i o n. ■—- Genom utgrävningar
på K., sär sk. av engelsmannen A. Evans,
har ljus kastats över den kretensiska el.
minoiska (efter sagokonungen Minos)
kulturen, som är en av Europas älsta och
mäktigt påverkat utvecklingen, särsk. i
Grekland. Denna kultur, som tidigt stod
i livlig förbindelse med den egyptiska, är
en bronsålderskultur och nådde sin
höjdpunkt under tiden 2 000—1 200 f. Kr.
Den uppbars av härskande furstesläkter,
vilkas palats (i Knossos, Faistos, Hagia
Triada m. fl.) blevo centralhärdar för en
rik och högtstående konstnärlig
blomst-ring. Till vår tid ha bevarats utsökta prov
på den kretensiska keramiken, som nådde
sin höjdpunkt med K a m a r e s-stilens
dynamiska ornamentik och den efterföljande
periodens friska naturalism. Av palatsen
är det i Knossos bäst känt tack vare
nutida grävningar och delvis
rekonstruktioner, ett väldigt huskomplex i två a tre
våningar kring en stor centralgård, ett
system av korridorer, ljusgårdar,
trapphallar och salar, smyckade av storartade
freskomålningar och inredda med en
förbluffande komfort (badrum, w. c. med
avlopp etc.). Redan tidigt var en slags skrift
brukad på K., urspr. en bildskrift,
sedermera en stavelseskrift, till vars lösning
viktiga bidrag lämnats genom de svenska
utgrävningarna i Asine (se d. o.!). I den
kretensiska religionen har en kvinnlig
fruktbarhetsgudomlighet spelat en stor
roll, som dyrkats med djuroffer.
Tjurfäktningen var den mest omhuldade idrotten.
Omkr. år 1400 förstördes palatsen på K.
av inv. fr. fastlandet, varefter den
kre
tensiska kulturen ebbar ut. År 66 f. Kr.
erövrades K. av romarna, kom i början
av 1200-talet under Venedig och erövrades
i mitten av 1600-talet av turkarna, vilka
med ett avbrott i början av 1800-talet
be-höllo ön till 1908, då en riksförsamling
beslöt öns förening med Grekland. Denna
erkändes först 1913 av Turkiet. — Jfr
Knossos, M y k e n a i! Se plansch!
Kretini’sm (ordets härledning osäker).
Höggradig själslig efterblivenhet, parad
med hämning i skelettets utveckling
(dvärgväxt) och oftast förtjockning av
hud och slemhinnor (m y x ö d e’m) hos
individer med förstorad sköldkörtel (s t r
u-m a). K. beror på rubbningar i
sköldkörtelns inre sekretion och förekommer
endemiskt i vissa bergstrakter, där struma är
mycket utbredd. Behandling med
sköldkörtelpreparat ger i en del fall goda
resultat. Sannolikt sammanhänger k., liksom
struma över huvud taget, bl. a. med för
liten jodhalt i jorden och därmed även i
dricksvattnet. På senaste tiden har man
därför föreslagit att till allt det salt, som
är avsett till försäljning i kretintrakter,
resp, strumatrakter, sätta en ringa mängd
jod. — K r e t i’n, person som lider av k.
Kre’tschmer, Ernst, f. 1888. Tysk
nervläkare, prof, i Marburg. Han har bl. a.
skrivit Körperbau und Charakter (sv.
övers. Kroppsbyggnaden och karaktären,
1926).
Kre’tzsehmar, August Ferdinand
Herman n, f. 1848, d. 1924. Tysk
musiker och musikskriftställare, prof, i
Leipzig och Berlin, vilken förf, det spridda
arbetet Fiihrer durch den Konzertsaal
(4: de uppl. 1913). Led. av Mus. ak.
Kreuger el. Kreuger [kry’ger]. 1.
Ivar Kreuger, f. 1880, d. 1932. Se
vidare särskilt uppslagsord! 2. Henrik
Kreuger, f. 1882. Den förres kusin,
ingenjör, prof, i byggnadsteknik vid Tekn.
högskolan sedan 1914 och rektor vid
samma skola sedan 1931. Led. av Ing. vet. ak.
3. Torsten Kreuger, f. 1884.
Broder till K. 1, ingenjör och finansman. K.
bildade den s. k. mindre
Kreugerkoncer-nen, som uppbyggdes med Sydsvenska
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
