Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3679
Kroppa—Krupp.
3680
Kroppa. Socken i Värmlands län
(Fär-nebo härad). 4 254 inv. (1931).
Kroppefjäll. Höjdsträckning i s.
Dalsland, uppbyggd av granit; dess högsta
punkt ligger 213 m. ö. h.
Kroppshåla. Se Ccelom!
Kroppsmålning. Hos primitiva folk
vanligt förekommande bruk att med olika
färgämnen helt el. delvis måla kroppen.
Målningen kan dels ha ett rent
prydnads-syfte, dels vara ett magiskt medel för att
skrämma onda andar o. dyl.
Kroppsvärme. K. härrör fr. den genom
förbränning av näringsämnena alstrade
energien. Hos likvarma (»varmblodiga»)
varelser förefinnes en utomordentligt väl
arbetande mekanism,
värmeregula-t i o’n e n, som gnm moderering av
värmeförlusten till omgivningen och av
förbränningens intensitet förmår bibehålla en
inom gränserna av c:a 1 grad konstant
kroppstemperatur. Hos de växelvarma
djuren, vilkas temp. varierar med
omgivningens, men dock ligger något högre än
dennas, saknas nämnda mekanism. De
varmblodiga djurens medel att minska
värmeförlusten utgöres framförallt av hudens
späcklager samt hår och fjädrar.
Förmågan att reglera densamma sker genom
ökad el. minskad vattenavdunstning
framförallt i form av svettning samt genom
ändring av blodmängden i de ytliga
hudkärlen. Angående den normala och
sjukligt förändrade kroppstemperaturen se
Feber!
Kroquis, K r o k i’. Se Croquis!
Kro’ton. Forngrekisk stad på Italiens
s. kust, bekant bl. a. genom Pytagoras’
verksamhet där.
Kroto’nolja. Se Croton!
Kru. Sudannegerfolk i v. Afrika
(Liberia). K. anlitas i stor utsträckning
som arbetare och sjömän utmed hela
Gui-neakusten.
Krubb-bltning el. väderslukning.
Hos hästar förekommande ovana att med
framtänderna stödda mot något fast
före
mål (vanl. krubbkanten) sammandraga
musklerna på halsens framsida, varigenom
struphuvudet dragés nedåt och luft
liksom pumpas in i svalget och nedsväljes.
Krucifi’x (lat. crux = kors och fi’gere
= fästa). Bet. korsfäst. En framställning
i plastiskt utförande och i olika material
(trä, metall, sten) av Kristus på korset.
K. är ett vanligt katolskt kultföremål.
Krum. Passare med böjda ben, som
användes för mätning av grovlek på axlar,
rör, plåt o. s. v.
Krumelu’r. Kroklinje, snirklad figur,
släng.
Krung-khao. Se A j u d j a!
A. KRUPP. Fotografi.
Krupp, Alfred, f. 1812, d. 1887. Tysk
industriidkare, vilken i Essen, Westfalen,
grundlagt världsbekanta stålverk och
vapenfabriker. Firman
utvidgades av hans
son och
efterträdare Friedrich K.,
f. 1854, d. 1902,
genom inköp av
skeppsvarv,
järn-och kolgruvor m. m.
Kruppverken
utgjorde genom sin
produktion av
kanoner, artillerima-teriel, pansar m. m.
en viktig faktor vid Tysklands utveckling
till militär stormakt, men de ha efter
världskriget omlagts till fredsdrift och
tillverka numera järnvägsmateriel,
maskiner, halvfabrikat o. dyl. Sedan 1909 ligger
firmans ledning i händerna på Gustaf
K. von Bohlen und Halbach, f.
1870. Denne, tidigare diplomat och
verksam vid flera av Tysklands legationer i
utlandet, gifte sig 1906 med Alfred K:s
dotter B e r t h a, f. 1886, varvid han
fogade namnet Krupp till sitt namn.
Krupp el. s t r y p s j u k a.
Förträngning av luftstrupen på grund av
svullnad och fibrinösa beläggningar, vanl.
förorsakad av difteri. Efter införande av
difteriserum är k. därför numera ej så
vanlig. Jfr Difteri! — Falsk k. el.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
