Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4113
Lungbrand—Lunglav.
4114
AUSTRALISK LUNGFISK. Fotografi.
utträda ibland blodkroppar i lungblåsorna
utan kärlbristning vid vissa former av
lunginflammation, vid hjärtfel o. s. v.
utan att 1. i egentlig mening kan sägas
föreligga. L. yttrar sig i blodhosta, h ä
m-o p t y’s. Upphostat blod behöver
emellertid ej alltid härstamma från lungorna
utan kan komma från svalg, näsa el.
struphuvud.
Lungbrand el. lunggangr ä’n. Svår,
men sällsynt lungsjukdom, förorsakad av
infektion av förruttnelsebakterier. Jfr
Lungböld!
Lungböld el. lungabsce’ss.
Varbildning i lungan, oftast orsakad av
antingen att främmande föremål sugits in
i luftrören och framkallat infektion el.
att en lunginflammation, vanligen
bron-kopneumoni, ej på normalt sätt läkts
utan »gått till smältning», d. v. s. att en
varhåla utbildats i densamma. Deltaga
förruttnelsebakterier i varbildningen
talar man om lungbrand (gangrän).
Upp-hostningarna få då en stinkande lukt.
Lungemfyse’m. Se Emfysem!
Lungfiskar (Di’pnoi). En ordn.
egendomliga fiskar med simblåsan anpassad för
luftandning. Fjällen äro cykloidf jäll.
Gälarna äro helt täckta av gällock.
Stjärt-fenan är difycerk (se Fiskar!). L.
förekomma i Australien, Afrika och
Syd-Amerika huvudsakligen i sådana floder,
som tidvis sina ut, samt i sumpmarker. De
viktigaste äro den australiska
barra-mundan (Cera’todus fo’rsteri), de
afri
kanska slamfiskarna (Proto’pterzcs) och
den brasilianska Lepidosi’ren.
Lunginflammation. L. börjar i regel
som förkylningssjukdom, bronkit el. dyl.
Av 1. särskiljas två former. 1. Den
plötsligt utan förebud insättande k r u p p
ö’-s a p n e u m o n i’e n, framkallad av s. k.
pneumokocker. Denna typ av 1.
angriper som regel en hel lunglob,
förlöper med hög, kontinuerlig feber samt
avslutas med ett raskt temperaturfall
(kris) vanligen på 5—9 dagar.
Sjukdomen är vanligast hos yngre och
medelålders personer. 2. Den andra formen av
1., b r o n k o p n e u m o n i’e n, är
vanligare hos barn, hos klena och sjuka samt
hos åldringar. Utom pneumokocker äro
flera andra bakterier
sjukdomsframkallande. Bronkopneumonien följer vanl. som
komplikation till luftrörskatarrer
(»för-kylningsinfektioner»), influensa,
mässling, kikhosta m. fl. Den har vanligen ett
mindre häftigt förlopp än den föregående
formen men är trots detta icke mindre
farlig. Febern sjunker långsamt (ly’sis).
Båda formerna karakteriseras av håll
(beroende på samtidig
lungsäcksinflamma-tion), andnöd och hosta med ofta
rostfärgad upphostning. Stundom
kompliceras 1. av varbildning i lungsäcken
(em-pye’m), för vilken oftast operativa
åtgärder måste vidtagas.
Lungkatarr. Vanl. beteckning för
bronkit.
Lunglav (Sti’cta pulmona’ria). Stor
bladliknande, flikad lav med starkt
ryn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
