Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4123
Luth & Roséns elektriska a. b.—Lu’xemburg.
4124
men en riksangelägenhet, och den tyska
reformationen tog sin början. L. ingick
1525 äktenskap med Katarina von Bora
(se Bora!). L. utgav en oerhörd mängd
skrifter och har särskilt genom sin
bibelöversättning (N. T. 1522, hela bibeln 1534)
betytt mycket även för det tyska språkets
utveckling. En del av L:s skrifter finnes
i sv. övers. II. Hans L., f. 1879. Tysk
politiker (tyska folkpartiet), minister för
livsmedels- och jordbruksärenden 1922,
riksfinansminister 1923, rikskansler 1925
—26, sedan 1930 chef för tyska
riksbanken. Litt. till L. I: Hj. Holmquist: M.
Luther. Densamme: Den 31 okt. 1517.
Luth & Roséns elektriska a. b. Bolag i
Stockholm med verkstäder i Stockholm
och Eskilstuna, grundat 1885, bolag sedan
1896, rekonstruerat 1926. L. ägdes under
flera år av Svenska Handelsbanken men
köptes sedermera av Asea. Aktiekapitalet
i det rekonstruerade L. uppgick till 3,06
mill. kr., men nedsattes 1931 till 2,04 mill.
kr. genom nedstämpling av aktiernas
nominella värde från 75 till 50 kr. L.
tillverkar elektriska motorer, hissar,
kylma-skiner, radiatorer m. m., har under
normala år en omsättning på c:a 12 a 14
mill. kr. och sysselsätter 1300 arbetare.
Luton [lotn]. Stad i s. ö. England
(grevskap. Bedford) vid en biflod till Thames,
med tillverkning av halmhattar och
kullager. 65 000 inv. (1929).
Luttra. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 292 inv. (1932).
Lux, a. b. Ett av Elektroluxkoncernens
två sv. fabrikationsbolag, grundat 1913,
som driver mek. verkstad på Lilla
Essingen (Stockholm) och där tillverkar
elektriska dammsugare, golvbonare och
tvättmaskiner till ett värde av c:a 15 mill. kr.
årligen. L. sysselsätter 700 arbetare.
Aktiekapitalet, 12 mill. kr., äges helt och
hållet av a. b. Elektrolux.
Luxatio’n (lat. luxa’re = vricka). Se
Distorsion, V r i c k n i n g!
Luxburgsaffären. Diplomatisk konflikt
under världskriget. Fr. o. m. 1915 hade sv.
utrikesdepartementet till tyska regeringen
vidarebefordrat vissa chiffertelegram från
Tysklands chargé d’affaires i Buenos
Aires, greve v. Luxburg, vilka därifrån
avsänts av Sveriges sändebud. I sept. 1917
publicerade U. S. A:s utrikesminister,
Lansing, tvenne under sommaren avsända
och av amer. kunskaparväsendet
uppsnappade telegram, vilka bl. a. innehöllo en
uppmaning till tyska regeringen att låta
»spårlöst sänka» vissa angivna
argentinska fartyg. Upptäckten framkallade en
stark förbittring i ententeländerna mot
den sv. utrikesledningen. Denna
förklarade sig emellertid ha saknat kännedom
om innehållet i telegrammen samt nedlade
i Berlin en protest på grund av det
passerade.
Luxembourg [lyksanbo’r], Frangois
Henri de Montmorenc y-B o u
te-vi 11 e, hertig av L., f. 1628, d. 1695.
Marskalk av Frankrike, framstående
fältherre, som segerrikt deltog i flera av
Ludvig XIV: s krigståg.
Luxembourg-palatset [lyksanbo’r-].
Berömt palats i Paris, uppfört 1615—20 i
fransk renässansstil, sedan 1852 säte för
senaten. Intill L. ligger
Luxembourg-m u s é e t med betydande konstsamlingar.
Lu’xemburg (fransk. Luxembourg). 1.
Självständigt storhertigdöme i v. Europa
mellan Belgien, Frankrike och Tyskland,
med 2 600 kvkm ung. dubbelt så stort som
Öland. L. utgör i n. ett skogrikt kuperat
platåland, tillhörande Ardennerna, med
höjder intill 565 m, men är i söder
bördigt och mindre kuperat. Omkr. hälften
av L. är åkerjord, omkr % skog.
Bergsbruk (järnmalm) och industri äro jämte
åkerbruk och boskapsskötsel
huvudnäringar. Havre och potatis äro de förnämsta
åkerbruksprodukterna. Järnindustrien är
ganska betydande. För samfärdseln finnas
551 km järnv. (1928). Språket är franska
jämte plattyska, religionen nästan
genomgående katolsk. Enl. författningen av
1919 råder allm. rösträtt vid val till en
deputeradekammare med 52 medl. 1922
ingicks en ekonomisk union med Belgien,
omfattande bl. a. införandet av belgiskt
mynt. 222 000 inv. (1930). 2. Huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
