Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mandelsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4221
Mandelsten—Ma’ner.
4222
Mandelsten. Bergart, som innehåller
talrika mandlar av agat, kalcedon el. dyl.
Jfr Mandel, 2!
Mande’nga el. M a n d i n g o. Negerstam
i v. Sudan, boende inom det område, som
omslutes av Nigerfloden. M. äro
intellektuellt högtstående och ha utvecklat
förvärvsliv: jordbruk, handel och hantverk.
M. bildade under 1300-talet riket Mali.
Manderström, Kristofer Rutger
Ludvig, f. 1806, d. 1873. Diplomat och
politiker. M. spelade under Oscar I:s och
Karl XV:s regeringar en framträdande roll
såsom underhandlare med främmande
makter och ledare av den sv. utrikespolitiken,
varvid han bl. a. omintetgjorde Sveriges
inblandning i den dansk-holsteinska
frågan. Led. av Sv. ak., dess sekr. 1869—72.
Mandi’bler (lat. mandi’bula =
underkäke). Första käkparet (överkäken) hos
insekter och kräftdjur. M. utgöras av
om-bildade extremiteter. Jfr Maxiller!
Mandioka. Se Manihot!
MandolPn (it. mandoli’no). Ett på
1600-talet utbildat till lutgruppen hörande it.
stränginstrument fastän med kraftigare
välvd resonansbotten än lutan. Den
vanligaste typen är neapolitansk m.,
som har 4 dubbla metallsträngar stämda
i kvinter uppåt fr. g räknat; m. spelas
med plektron.
Mandra’gora. Se Air un!
Mandrill. Se Babianer!
Mandsju-dynastien. Se M a n d s j
u-r i e t!
Mandsju’er. Mandsjuriets befolkning. M.
tillhöra den ural-altaiska folkstammen och
ha klart mongoloida yttre rasmärken. De
ha med snabbhet assimilerat europeisk
kultur i sitt förvärvsliv. Buddhister.
Mandsjuri’et. Biland till Kina,
sträckande sig fr. floden Amur i n. till Korea
och Gula havets inre delar i s., med
940 000 kvkm mer än dubbelt så stort
som Sverige, ö., v. och n. M. fylles av
bergskedjor (upp till 2 712 m), men det
centrala M. är en bördig slätt. M:s
klimat har fastlandsprägel, trots läget intill
Stilla havet. Riklig nederbörd faller
sommartid i form av monsunregn. Jordens
produktionsförmåga är stor. Bönor, hirs,
vete och ris äro de förnämsta
kulturväxterna, och sojabönor utföras i stor mängd.
Väldiga, ännu outnyttjade skogsområden
finnas. Guld-, silver-, järn- och
kolförekomsterna äro betydande. Befolkningen
utgöres av mandsjuer (numera fåtaliga),
kineser, japaner, ryssar och biandfolk.
24 521 000 inv. (1927). Huvudstad: M u
k-d e n.
M. är i alla avseenden det förnämsta
av Kinas kronländer. Från M.
härstammade Mandsju-dynastien, som 1644
störtade dynastien Ming och erövrade Kinas
kejsartron, vilken behölls till 1912, då
Kina blev republik.
Före 1905 hade Ryssland lagt M. under
sitt intresseområde och byggt fästningen
Port Arthur på dess sydliga halvö,
Kwang-tung. 1 freden mellan Ryssland och
Japan 1905 avträddes Kwang-tung till
Japan som arrendeområde, och Japan har
alltsedan målmedvetet arbetat på att få
herraväldet i M. Efter revolutionen i Kina
styrdes M. av marskalk Tschang-Tso-Lin,
som uppehöll vänskapliga förbindelser med
japanerna, men sedan han avlidit genom
ett attentat (1928) inträdde en brytning
mellan Japan och Tschangs son och
efterträdare Tschang Hsue-liang. 1931 företogo
japanerna en väpnad invasion i M., och
1932 skapades på japanskt initiativ
en »oberoende» mandsjurisk republik,
Mandsjukuo, med den forne kin.
kejsaren Pu Yi som president. Kinas
klagomål över såväl denna kupp i M. som
det väpnade överfallet på Shanghai
samma år föranledde N. F. att sända en
undersökningskommission under lord
Lyt-tons ledning till Öst-Asien. Huvudstad är
Mukden. Omkr. 25 mill. inv. 1927. Jfr
Japan, Kina (historisk översikt) !
Manege [-ä’sj] (fransk, manege). Bet.
ridbana, i synnerhet i en cirkus.
Manén, J o a n (de), f. 1883. Sp.
violinist och tonsättare.
Ma’ner (lat. ma’nes). I rom. religion
benämning på de gudar, som härskade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
