Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marlekor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4267
Marokko—Marrakesch.
4268
Marokko (arab. Magrib el-aqsa = landet
längst i väster). 1. Sultanat i n. v.
Afrika s. om Gibraltar sund. M. står
dels under franskt, dels under spanskt
beskydd. Sydgränsen mot Sahara är
obestämd. Ytinnehållet är 448 000 kvkm
(= Sverige). Ytbildningen avviker
väsentligt från Algeriets och liknar mera
Tunisiens: i n. höglandet Rif, söderut
övergående i Atlasbergen, samt ett
tämligen brett lågland mellan detta högland
och Atlantkusten. S. ö. om Atlasbergen
utbreder sig Sahara. Största avrinningen
sker åt Atlanten, men större vattendrag
saknas. Sommartorka och vinterregn äro
förhärskande.
M:s huvudnäring är jordbruk.
Företrädesvis odlas korn, vete, grönsaker,
syd-frukter, oliver, apelsiner och citroner.
Boskapsskötseln är betydande, särskilt på
stäppområdena (får, nötboskap, hästar,
åsnor och getter samt inåt Sahara
kameler). De förnämsta exportvarorna äro
fosfat, korn, vete, ägg, hudar, torkade
grönsaker och ull. Fisket är givande, i
synnerhet på västkusten. Mineralrikedomarna
äro ännu obetydligt bearbetade, detta dock
med undantag för råfosfat, som på ett
årtionde blivit M:s förnämsta
exportprodukt. Järnvägarnas längd är omkr. 2 400
km. Fr. Casablanca gå ångare regelbundet
till de stora sydfranska hamnarna.
Fransmännen ombesörja i stor utsträckning
såväl post- som passageraretrafik medels
aeroplan.
De tätast bebyggda områdena ligga
utmed kusterna, vid foten av Atlas och i
oaserna. Befolkningen utgöres övervägande
av berber; dessutom märkas araber,
negrer, judar och européer, de senare omkr.
150 000 (1926), varav 2/3 äro fransmän.
Hela befolkningen uppgår till 5 mill.
(1926), därav inom franska zonen 4 mill.,
inom spanska zonen 1 mill. och i Tanger
(internationell zon) 80 000. Huvudstad:
Fes. Två städer med över 100 000 inv.
finnas.
Marokko erövrades år 429 av
vandalerna och omkr. år 700 av araberna. Under
fransk-spanskt beskydd står M. sedan
1912. 2. M. el. Marra’kesch, stad i
M. 1, landets största stad, belägen på en
konstbevattnad högslätt, med
huvudsakligen orientalisk prägel och praktfulla
moskéer. 149 000 inv. (1926). Litt.: M.
Stiern-stedt: Hos hög och låg i Marocko (1929).
Marokkokonflikten. Den särskilt 1905
och 1911 aktuella motsättningen mellan
Frankrike och Tyskland ifråga om
inflytandet i Marokko. Kort efter det
fransmännen sistnämnda år avsänt en
expedition mot Fes, skickade tyskarna
kanonbå-teu Panther till Agadir
(»pantersprånget»). Krigsfaran avvärjdes genom ett
fördrag, som gav Tyskland en mindre
landvinning i Franska Kongo men erkände
Frankrikes protektorat över Marokko.
Marokä’ng (fransk, maroquin av
Marokko) el. s a f f i a n. Mjukt, fint getskinn,
färgat och finkrusat på narvsidan.
Maros [ma’råsj] el. M u r e s u 1. Biflod
till Theiss i Siebenbiirgen och ö. Ungern.
Längd: omkr. 880 km.
Marot [-rå’] el. C 1 é m e n t M., f. omkr.
1496, d. 1544. Fransk skald, verksam som
hovpoet hos Frans I. M. är företrädesvis
känd som förf, av tillfällighetsdikter i
epi-grammatisk form, varjämte han verkställt
en betydelsefull övers, av Davids psalmer.
Marouf [-ro’ff]. Komisk opera av H.
Ra-baud med text av L. Népoty efter »Tusen
och en natt» (1914, Sthlm 1915).
Marquesasöarna [marke’sas-]. Till
Frankrike hörande ögrupp i ö. Polynesien i
Stilla havet, med 1 300 kvkm, nästan lika stor
som Öland. M. äro bergiga och
skogbevuxna. Brödfrukt- och mangoträd
odlas, kokosplantager ha anlagts, och kopra
exporteras. Dessutom märkas odling och
export av oranger, sockerrör, vanilj,
kaffe och tobak. Huvudön är Nukuhiva med
huvudstaden T a i o h a e. Omkr. 2 300 inv.
(1929). M. tillhöra Frankrike sedan 1842.
Marquet [markä’], Albert, f. 1875.
Fransk, målare, tillhörande kretsen kring
Matisse. I motsats mot Matisse är han dock
verklighetsskildrare. Hans form är
expressivt förenklad och hans kolorit diskret
nyanserad.
Marrakesch. Se Marokko 2!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
