- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VIII. Langmuir-Momentan /
4287-4288

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskintelegraf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4287

Ma’ssa—Mass-spektrum.

4288

nare fallet den tunga m., vilka dock,
enl. ytterst noggranna mätningar av
ungraren L. v. Eötvös, stå till varandra i ett
konstant förhållande, som endast beror på
de använda måttsenheterna. M. mätes i
regel i gr. Hos elektroner, som röra sig
mycket hastigt, synes emellertid trögheten
och därmed m. vara mycket större än hos
elektroner i vila. Man har därför antagit,
att deras massa åtminstone till en viss del
är av elektromagnetisk natur. Det av en
sådan m. förorsakade kraftfältet måste
nämligen öka trögheten. Det ligger
emellertid då nära till hands att antaga, att
all m. är elektromagnetisk. Jfr
Materia, Relativitetsteorien!

Ma’ssa. Stad i mell. Italien (prov.
Massa e Carrara), Malaspina-ättens forna
stamort, med märkliga byggnadsverk.
39 000 inv. (1928).

Massachusetts [m8esetju’sits]. Stat i n. ö.
U. S. A., i det s. k. Nya England, med
21 000 kvkm lika stor som Ångermanland.
M. blev stat i U. S. A. 1788. 4 250 000 inv.
(1930). Huvudstad: Boston.

Massage [-a’sj] (fransk.). Strykning,
knådning, bultning och vibrerande
skak-ningar av kroppens mjuka delar. Som
regel användas händerna för utförande av
denna behandling (manuell m.).
Försök att använda apparater ha ej varit
framgångsrika. Stundom gives m. i
anslutning till bad. Exempel på dylika
massage-bad äro de i Sverige populära gyttje- och
tvålmassagebaden. Effekten av m. torde
i huvudsak vara beroende på livligare
blodcirkulation. M. bör utföras av skolad
person, då den, felaktigt använd och
utförd, ofta gör mer skada än nytta. Helst
bör m. vara ordinerad av läkare. — M a
s-s e’r a, ge m. — M a s s ö’r, fem. m a s s ö’s,
person, som ger m.

Massai. Se M a s a i!

Massa’ker (fransk, massacre). Bet.
blodbad, massmord. — Ma s s a k r e’r a,
anställa blodbad; svårt skada, krossa.

MassaTia. Under antiken grek, namn på
det nuv. Marseille.

Massaua [-a’oa]. Hamnstad i Eritrea,

vid Röda Havet, med omkr. 80 % av
koloniens utrikeshandel. 12 000 inv. (1923),
varav 350 européer.

Massaved. Teknisk beteckning för
virke, som endast el. huvudsakligen lämpar
sig för tillverkning av trä- och
pappersmassa.

Massenet [massne’], J u 1 e s É m i 1 e
Frédéric, f. 1842, d. 1912. Fransk
tonsättare, den egentlige företrädaren för den
typiskt fransk-lyriska operastilen av en
halvt sentimental, halvt behagsjuk
karaktär. Bl. M:s operor märkas Manon (1884,
Sthlm 1896) och Thais (1892, Sthlm 1912).
Led. av Mus. ak.

Massformig. Bergarter, som ha i alla
riktningar likartad struktur, kallas m.
Mots.: lagrade el. skiktade
bergarter.

Massif central [masi’f sahtra’11] (fransk.).
Bet. Central-massivet, Central-platån.
Frankrikes centrala höglandskärna,
upptagande området mellan Seine i n.,
Rhöne-Såone i ö. och Garonne i s. M. är till
största delen ett urbergsparti, på flera
ställen täckt av yngre, eruptiva bergarter,
härrörande från ett flertal nu slocknade
vulkankäglor inom området. Det
begränsas i s. ö. av bergskedjan Cevennerna.
Höjd: 800—1 000 m. ö. h.

MassiTia. Under antiken rom. namn på
det nuv. Marseille.

Massi’v (fransk, massif). Bet. tät;
stadig; alltigenom likartad utan hålrum och
utan inblandning av andra ämnen.

Masspsykologi. Se Psykologi!

Mass-spektrum. Då elektriska och
magnetiska fält påverka hastigt framrusande
atomer (kanalstrålar), förändra
dessa sin rörelseriktning. Ju större massa
atomerna ha, dess mindre påverkas dock
rörelsen. Bildas kanalstrålarna av olika
tunga atomer, komma de alltså att
avböjas olika starkt och bilda skarpa linjer
å en i deras väg ställd fotografisk plåt.
Dessa linjer bilda ett m. Apparaten, med
vilken m. framställas, har konstruerats av
F. W. Aston och kallas m a s s-s p e k t r
o-g r a f. Den användes för att uppsöka i s o-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/8/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free