Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minsta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4399
Misera’bel—Missio’n.
4400
Bet. människohatare. — M i s a n t r o p i’,
människohat. — Misantr o’p i s k,
människohatande. Mots.: filantrop, -p i’,
-p i s k.
Misera’bel (lat. misera’bilis). Bet.
ömkansvärd, eländig, usel.
Misere’re (lat.). Bet. »förbarma dig!».
Början på Psaltarens 51 :a psalm, som
inom kat. kyrkan med särskild högtidlighet
sjunges i synnerhet under påskveckan i
Rom.
Miserico’rdia (lat.). Bet. medlidande,
barmhärtighet.
Misiönes [misiå’nes]. Territorium i n. ö.
Argentina, med 27 000 kvkm ung. så stort
som Dalarne. 87 000 inv. (1930).
Miskole [mi’sjkålts]. Stad i n. ö. Ungern
v. om floden Theiss. 61 000 inv. (1930).
Misogy’n (grek. misogy’nes av mise’in
= hata och gyne’ = kvinna). Bet.
kvinno-hatare.
Mispel. Namn dels på Me’spilus
germa’-nica (tysk m.), dels på Eriobo’trya
japo’-nica (japansk m.). Bägge äro buskar,
som likna hagtorn; den senare har
välsmakande, aprikoslika frukter
Miss (eng.). Bet. fröken.
Miss. Amer. förk. för staten
Mississippi.
Mi’ssa (lat.). Bet. mässa. — M. sol
e’n-n i s, högmässa.
Missa’le (lat.). Bet. mässbok. Den
provinsiella olikhet, som under medeltiden
rådde med avseende på mässritualet,
upphävdes genom Missa’le roma’num (1570),
som ännu är gällande inom den kat.
kyrkan.
Missbildning. M. förekomma hos både
människor, djur och växter och kunna vara
av många olika slag. Individer med högre
grad av m. kallas missfoster. De äro
antingen enkel- el.
dubbelmissbildningar. I senare fallet ha de
uppstått genom sammanväxning av flera
individer. Därvid kunna antingen dessa vara
ungefär lika utvecklade (t. ex. hos
»siamesiska tvillingar» el. »dubbelhövdade
kalvar») el. olika stora, då det ena t. o. m.
kan visa sig som en svulst på el. inuti
det andra. Några slag av mindre m. äro
ärftliga, t. ex. braky dakt yli’
(kortfingrig-het) och polydaktyli’ (övertaliga fingrar
och tår).
Missfall. Se Abort!
Missio’n (lat. mi’ssio = utsändning).
Bet. i allm. beskickning, sändning, kall.
Verksamhet för utbredande av en religion.
M. i egentlig bemärkelse kallas även y
1t-r e m. till skillnad från inre m., en term,
som sedan 1800-talets mitt användes om
evangelisationsarbete i kristna länder.
Kristendomen är från början en starkt
missionerande religion. Under de första
århundradena e. Kr. spreds kristendomen
över länderna kring Medelhavet.
Medeltidens kristna m. inriktade sig på Europa.
De stora upptäckterna vid nya tidens
början öppnade nya världsdelar för m. De
politiska förhållandena gjorde, att m. under
1500- och 1600-talen uteslutande kom att
bedrivas av kat. makter. Betydelsefull för
denna m. blev det 1622 stiftade jesuitiska
missionssällskapet Congregatio de
propaganda fide. Först under 1700-talet uppkom
en mera livskraftig protestantisk m. I
Tyskland vaknade missionsivern under
pie-tismens inflytande, och i England var den
en följd av den stora väckelsen under
senare delen av 1700-talet. I England bildades
stora missionssällskap (B a p t i s t m i
s-sionssällskapet, grundat 1792 av
W. Carey,
Londonmissionssäll-skapet, 1795). På kontinenten
organiserades under 1800-talet liknande
missionssällskap (Baselmissionssällska-p e t, 1815,
Leipzigmissionssäll-skåpet, 1836).
Sverige var det första protestantiska
land, som upptog m.: lappmissionen under
1500- och 1600-talen, som ledde till
lapparnas fullständiga kristnande under
1700-talet. 1835 stiftades det första egentliga
missionssällskapet, Svenska
missionssällskapet. Det kyrkliga
mis-sionsintresset fick en fast organisation i
Svenska kyrkans m i s s i o n s s t
y-r e 1 s e (1874). Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen och Svenska
Missionsförbundet bedriva även m., Ii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
