Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mussorgskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4511
Musso’rgskij—Muttra.
4512
listpartiet. Han uppsatte en egen
tidning, Popolo d’ltalia och deltog i
kriget, där han 1917 blev livsfarligt
sårad. 1919 bildade M. och hans vänner den
första f a s c i s t-gruppen, och 1922, då en
kommunistisk storstrejk hotade
Nord-Italien, ingrepo fascisterna och ryckte
genom marschen mot Rom till sig
regeringsmakten. Sin maktställning befäste M.
genom sträng presscensur och vallagar, som
lade allt politiskt inflytande i händerna på
fascistpartiets högsta råd. Hans
inrikespolitik har gått ut på att omorganisera
Italien efter »korporativa» linjer (se
Italien!) och utåt har han sökt starkt
hävda Italiens ställning som ledande
Medel-havsmakt, vilket bragt honom i täta
konflikter med Frankrike och Jugoslavien.
Striden mellan stat och kyrka bilade m.
1929 genom Lateranfördraget, som
skänkte påven territoriell suveränitet över
Vati-kanstaten. M. har pläderat för
avskaffandet av skadestånd och krigsskulder, och
Italien har under hans diktatur aktivt
ingripit i arbetet på nedrustningsfrågans
lösning. Av sina anhängare kallas M. i 1
duce [du’tje], hövdingen. M. har utgivit
flera arbeten, bl. vilka märkas ll mio
dia-rio di guerra (1923; sv. övers. Min
krigsdagbok, 1930), en självbiografi på eng.
(1928) samt samlingar av politiska tal
(översatta delvis till tyska, eng. och
franska). Litt.: I. Hjertén: Mussolini och den
nya demokratien (1924). P. Gorgolini:
Den italienska fascismen (1924). Emil
Ludwig: Gespräche mit Mussolini (1932).
Musso’rgskij, Modest Petrovitj, f.
1835, d. 1881. Rysk tonsättare, den ryska
nationella skolans främste företrädare och
en av impressionismens föregångare, som
bl. a. skrivit operan Boris Godunov (1874;
uppförd i Stockholm 1911), talrika sånger
samt piano- och orkesterstycken.
Mustad & son, a. b. O. Margarinfabrik
i Mölndal, grundad 1904, aktiekapital 3,5
mill. kr., ansluten till margarinkartellen.
Mu’stafa (arab.). Bet. den utvalde. 1.
Namn på 4 turkiska sultaner. 2. Se
Kuy-lenstierna!
Mustafa Kemål pasja. Se Kemål
p a s j a!
Mustagh-ata, förr B o 1 o r-t a g el. B
e-1 u r-t a g. Bergskedja i Pamirs högland i
v. Kina (Tibet) med toppar upp till omkr.
8 000 m. ö. h. M. är delvis utforskat av
Sven Hedin.
Mustard [mazssted] (eng.). Bet. senap.
Mutarotation. Se Multi rotation!
Mutatio’ner (lat. muta’tio =
förändring). Härmed menas det plötsliga
uppträdandet av en eller flera egenskaper hos
avkomman, vari dessa avvika från
föräldrarna, och som i följande generationer
visa sig vara konstanta. Vid omfattande
försök med Oenothe’ra Lamarckia’na
ansåg sig holländaren H. de Vries ha
upptäckt dylika m., vilket gav honom
anledning att uppställa mutationsteorien,
enligt vilken den fylogenetiska utvecklingen
försiggått genom dylika språngvisa, mer
eller mindre stora förändringar.
Fortsatta undersökningar ha emellertid
visat, att Oe«ofåera-»mutationerna» troligen
bero pä uppdykande av recessiva
egenskaper (jfr Men del!). Verkliga m. ha
däremot sedermera påvisats framför allt hos
bananfluga och lejongap. Orsaken till m.
är på det hela taget okänd; i vissa fall,
t. ex. hos spikklubban, bero de på att
mutantens kromosomtal är förändrat (vanl.
ökat) gentemot utgångsrasen.
Knoppmutationer äro plötsligt uppträdande
förändringar hos en del av en växt. •—
M u t a’n t, växt el. djur, som uppstått
genom mutation. — Mute’ra, undergå
mutation.
Muta’tis muta’ndis (lat.). Bet. »sedan
det, som bör ändras, blivit ändrat», med
vederbörlig ändring.
Mutsedel. Se Inmutning!
Mutsuhi’to, f. 1852, d. 1912. Kejsare av
Japan (1867—1912). Under M.
genomfördes »den kejserliga restaurationen»,
varigenom makten från s h o g u n
överflyttades på kejsaren. M. tog verksam del i det
på samhällslivets alla områden grundliga
reformarbete, som omskapade Japan till
en modern stat och möjliggjorde dess
utveckling till östasiatisk stormakt.
Muttra [ma’ttra]. Stad i n. Britt. Indien
(United provinces), en av hinduernas
he
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
