Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mäntyluoto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4549
Mäsk—Mäster Olof.
4550
av Västergötland, 1929 förmäld med
Norges kronprins Olav.
Mäsk, mäskning. Se Brännvin,
Maltdrycker!
Mäss (eng. mess, egentl. = maträtt av
lat. mi’ssum = det [från köket] skickade).
Sällskapslokal inom en militärkasern el. å
handelsfartyg, matrum för befäl el.
manskap.
Mässa (lat. mi’ssa av mi’ttere =
hemsända). Bet. egentl. avslutad (gudstjänst),
den akt, varmed gudstjänsten förklarades
avslutad (i’te, mi’ssa est = gån, den är
slut!); senare benämning på gudstjänsten
själv. — Med användande av texten i
mässans huvudpartier har en rad tonsättare
skapat betydande verk för flerstämmig kör,
soli och orkester utanför gudstjänstens
ram. Såsom de märkligaste böra nämnas
Bachs H-moll-mässa och Beethovens Missa
solemnis. — Vid de stora kyrkof ester na
höl-los ofta marknader, varför m. även
kommit att bet. större marknad (i Sverige t.
ex. »Hindersmässan» och »Persmässan»).
Vissa av dessa europ. m. fingo tidigt
internationell betydelse (t. ex. de franska i
Geneve och Lyon och de tyska i Frankfurt
a. M. och Leipzig). Under de senaste åren
har mässväsendet ånyo nått en blomstring.
Ärliga m., där säljarna i stora
utställningar visa prov på sina varor och upptaga
beställningar, hållas numera såväl utomlands
som i Sverige (»Svenska mässan» i
Göteborg sedan 1918, m. fl.).
Mässfall. Utebliven ordinarie gudstjänst.
Mässhake (av mässa och fornsv. hakul
= kappa, mantel). En vanl. konstnärligt
broderad kåpa, som bäres av en präst i
mässkrud utanpå den vita mässkjortan.
Mässing. Legering av koppar och zink.
Stundom ingår dessutom tenn, bly, järn,
mangan el. aluminium. En legering med
hög kopparhalt kallas rödmetall el.
tombak. Gulmetall innehåller mera
zink, upp till 50 %• M. lämpar sig
utmärkt till gjutning, men blir spröd vid
upphettning.
Mässingsinstrument. Efter materialet
uppkallade biåsinstrument med
kittelfor-made munstycken. Till m. höra horn,
trum
pet, basun, tuba m. m. M. benämnes även
bleck.
Mässingsvatten. Utspädd svavelsyra,
använd till putsning av mässing o. dyl.
Mässling (lat. morbi’lli). Äkut
infektionssjukdom, hos oss mest uppträdande
hos barn i de första skolåren. M.
efterlämnar absolut immunitet. Smittämnet är
ännu ej känt. Inkubationstiden är 9—12
dagar, och sjukdomen börjar med snuva,
hosta, ögonrodnad, ljusskygghet och feber.
Efter 3—4 dagar uppträder utslaget, vanl.
först i ansiktet. Det består av små, röda,
något upphöjda punkter, som småningom
växa och sammanflyta, dock ej helt och
hållet. De ökas under ett par dagar,
varunder febern är rätt hög. Därpå bleknar
utslaget, temperaturen sjunker hastigt,
och en lindrig avfjällning uppträder. Den
sjuke är smittofarlig även ett par dagar
efter avfjällningen. Komplikationer (t. ex.
lunginflammation,
mellanöreinflamma-tion) inträda lätt efter m., som eljest hos
barn brukar vara lindrig. Hos vuxna är den
alltid allvarligare och har, överförd till
länder, där den ej förut funnits och där
alltså ej flertalet vuxna varit immuna,
orsakat mycket förhärjande epidemier.
Behandlingen består i isolering och sängläge.
I profylaktiskt syfte användes
serumbe-handling, som dock endast skyddar någon
månad efter varje insprutning. Man
begagnar härvid serum från personer, som
nyligen genomgått m.
Mässoffer. Se Nattvard!
Mästerby. Socken i Gotlands län
(Gotlands södra härad). 429 inv. (1932).
Mäster Erik. En benämning på
karbasen, som begagnas i Holbergs »Jeppe på
Bjerget» och som sedan vunnit hävd.
Mästerman. Äldre benämning på
skarp-rättare, bödel.
Mästermyr. Stor myr på s. Gotland, näst
Martebo myr öns största (omkr. 2 800 har).
Den torrlädes och avdikades för odling år
1902.
Mäster Olof. Skådespel av Aug.
Strindberg, prosauppl. uppförd i Stockholm
första gången 1881, versuppl. 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
